Vart tar de vägen, Tyresö elever?

Jag fick en kommentar av Anonym om gymnasiet. Lyckades inte få iväg svar på kommentaren, så det får bli en helt egen blogg. Anonym frågade om jag vet att många av Tyresös elever åker till Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge. Ja, politikerna följer noga elevströmmarna och vi får statistik via Gymnasieantagningen. Vi frågar oss förstås varför Tyresös elever väljer bort Tyresö gymnasium. Vi diskuterar också vad till exempel Fredrika Bremer har som vi inte har.

I slutet av september kommer en omvärldsanalys och när politikerna får den startar arbetet på att ta fram underlag för beslut om framtidens Tyresö gymnasium.

Tyresö har inte alltid haft ett gymnasium. Innan gymnasiet byggdes åkte alla härifrån ut ur kommunen för studier efter grundskolan. Sen byggdes gymnasiet och då ökade fritiden - eleverna behövde inte längre lägga tiden på resor. Alla gick i Tyresö. Ett krux var att de inte hade något val.

Nu kan eleverna välja fritt var de vill gå och skolorna har fått konkurrens. Och gymnasiet måste förhålla sig till den ökade konkurrensen. Omvärldsanalyser, utvärderingar av program och kurser, utvärderingar av resultaten, granskning av kvaliteten är en stor del av arbetet på att göra en skola konkurrenskraftig. En slags självkritik är nyttig.

Att ha gått på Tyresö gymnasium är verkligen meriterande. Den styrka som finns i gymnasiet ligger till grund för det politiska arbetet med att ta fram ett beslut om framtidens gymnasium.

Vart söker gymnasieeleverna?

Nu har vi fått de första siffrorna för våren om antalet elever som söker till länets gymnasieskolor. Trenden att elever söker sig till fristående skolor håller i sig och bara drygt 36 procent av alla elever väljer kommunala skolor. Antalet fristående skolor växer inte bara i länet utan i hela landet. I länet finns 146 friskolor mot 81kommunala.

Trenden påverkar förstås gymnasiet hos oss. Men vi väntar på de definitiva sifforna, som kommer i spril. Nu pågår antagning av andra och tredje-handssökande och av dem som ändrar sig.

Vad gör vi då? Ja, ingen sitter med armarna i kors, utan diskussioner förs på skolan, inom förvaltningen och bland politikerna. Vi har i dagarna haft en konferens med tjänstemän, politikerna i Gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden och gymnasiets skolledare och programutvecklare. Temat var skolan och arbetsmarknaden. Hur kan vi från närsamhället bidra till utveckling av gymnasiet?

Jag ser att många har intressanta och inspirerande visioner för Tyresös gymnasium. De behövs. Men vi måste också diskutera gymnasiets roll i vår kommun utifrån ett faktiskt underlag och utifrån dagens ekonomiska betingelser. Var vi landar ser vi i slutet av april eller början av maj.

Det sjunkande elevantalet beror på minskade elevkullar och konkurrens från fristående skolor. Att välja friskola har under uppskattningsvis tjugo år varit en trend bland landets ungdomar. Men samhällsdrivna skolor är en garanti att det finns lokaler, utbildade lärare, mångsidigt utbud. Det är inte alltid fallet med fristående skolor.

Den dan trenden vänder blir det lika exklusivt att gå i den egna skolan som det nu är att välja ett privat alternativ.