Fler entreprenörer i gymnasiet! UF!

Alla möjligheter står öppna för ungt entreprenörskap i den nya gymnasieskolan. UF-mässan som pågår just nu är fantastisk. En av arrangörerna sa under minglet för rådgivare och andra att cirka 2000 elever var med och ställde ut sina produkter och tjänster. Och Tyresö gymnasium var med. Tyresö har länge legat på topp när det gäller att vara bäst i olika tävlingsmoment. Förra året gick tyvärr Huddinge om oss som bästa UF-kommun.

Nytt för i år var att mässan var lite mer strukturerad än tidigare. Utställarna var samlade tematiskt. Tyresö gymnasium var representerat under alla teman utom ett: Kultur och sport! Vi måste ta oss samman i Tyresö. Kultur och sport är ju ett av kommunens varumärken!

Annars såg det ut så här för Tyresö gymnasium: Hus och hem: 5 utställare Mode och design: 3 utställare, Skönhet och hälsa: 3 utställare, Tjänster och samhällsengagemang: 1 utställare.

Huddinge är en förebild som skolkommun på flera sätt. Vi har mycket att lära där. Kommunen är ju mer än dubbelt så stor som Tyresö, men man kan kämpa i det lilla. Avgörande är ledarskapet på alla plan. En näringslivsutvecklare med inriktning också mot skolorna, särskilt gymnasiet, är absolut ett krav för att skolan ska vara konkurrenskraftig i ung företagsamhet.

Talangjakt i skolan knäcker elever

Ena dagen berättar nioåringen att det ska vara talangjakt i skolan - "och jag ska vinna!" Jag inser direkt katastrofens vidd. Det finns barn som är musikaliska, som kan sjunga och som är beundrade av alla, föräldrar, kompisar, släkten. Och det finns barn som gärna sjunger, showar hemma och drömmer, men som aldrig har ens skuggan av en chans i en talangjakt. Det finns nioåriga tjejer som tävlar i idrott och som alltid kommer sjua av sju tävlande. Som prövar allt från gymnastik till ridning utan att lyckas.

Drygt en vecka senare - ont i magen, vill inte gå till skolan. Går slutligen, men kollar klockan för att komma exakt till lektionen och slippa vara bland de andra på skolgården i väntan på att lektionen ska börja. Jag inser att talangjakten har startat, kamraterna har kanske (jag vet inte) tittat på varann och flinat. En dröm är krossad.

Visst ska skolan uppmärksamma begåvningarna, men inte på bekostnad av andra elever. Skolans allra svåraste uppgift är individualisering. Tiden är knapp, lärarna är stressade och eleverna kommer i kläm. Vem bryr sig om en förlorare?

Så får det inte vara. Jag tycker att skolan ska vara självkritisk och fråga sig: Vad vinner skolan på talangjakter?

Mitt svar är givet: ingenting!

Narkolepsi och skolan

Idag startar Svenska Dagbladet en serie artiklar om alla de barn och ungdomar som drabbades av narkolepsi år 2009. Det var då larmet om fågelinfluensan kom. Jag satt som ledamot i barn -och utbildningsnämnden och minns hysterien omkring vaccinationen. Hysterin hade politiska förtecken. Oppositionsrådet tillsammans med hela oppositionen skydde inga medel för att kritisera den som de tyckte dåliga organisationen kring vaccinationen. Den massmediala hysterien späddes på i vår lilla kommun. Nu gjorde det varken till eller från - beslut om vaccination låg förvisso inte hos de kommunala politikerna.

I Danmark hade de sociala myndigheterna en mer balanserad inställning och erbjöd vaccin till riskgrupper på samma sätt som nu sker vid alla epidemiska utbrott. Så har de inte heller narkolepsidrabbade elever i skolorna.

Nu har föräldrarna till drabbade barn och ungdomar bildat en förening och de skriver i en debattartikel att staten måste ta sitt ansvar och ersätta de drabbade för de livslånga skador de fått. Deras begäran är helt rimlig. Allt som kan göras för dem måste göras.

De som har politiskt ansvar kan lära mycket av att gå igenom händelserna 2009. Egentligen vill jag se en hel dags konferens om pandemin 2009 och konsekvenserna därav. Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Nu vaccineras unga tjejer mot livmodershalscancer. Hur ser riskbedömningen ut där? Debatten saknas och vaccinationerna är i full gång.

Det finns ingen anledning att se spöken mitt på ljusa dagen, men nog är det politikens uppgift att också vara kritiskt granskande.

Syvarnas ansvar och politikens!

Syvarna - studie-och yrkesvägledarna är den mest osynliga grupp vi har i den politiska verkligheten. Ändå är de nyckelpersoner i skolans värld. Om en syvare ger fel råd, är osäker i sin bedömning eller inte kan alla utbildningsvägar som finns får det närmast katastrofala följder för den enskilda eleven.

Katastrofens omfattning? Ja, elever som väljer fel program eller inriktning, måste gå ett år till. Året kallas det fjärde året.

Nu bidrar många yrkeskategorier till att elever väljer fel program och inriktning, både politiker, skolledare och syvare. Alltså måste vi gemensamt hitta bra lösningar på problemet med felval. Punkt 1: Synliggör studie-och yrkesvägledarna Punkt 2: Skapa ett tydligt regelverk där skäl för byte av program och inriktning anges. Punkt 3: Följ upp elevernas val i kvalitetsredovisningar.

Skolornas utbud är stort och näst intill oöverskådligt. Det kan både föräldrar och elever vittna om. Just därför måste vi ha höga krav på syvarnas kompetens och professionalitet. Ett sätt att mäta insatserna är att statistiskt följa antalet elever som klarar studierna på tre år.

Avslutningsvis: Jag har arbetat tillsammans med många syvare och vet vilken svår uppgift de har. Det jag nu pekar på är ett problem som vi måste lösa flera tillsammans: de dramatiskt ökade felvalen.

Utan bil och soptunna

En dag försvann bilnycklarna i sanden vid Khlong Khong. Där stod den blåa Toyotan med plats för fyra vuxna, barnstol, barnvagn och allt annat. Utanför stod vi med "allt annat.....". Trötta barn efter en dag i den thailändska solvärmen.

Vi tog två stycken tuc-tuc upp till huset vi hyrde. Under den kommande veckan blev det tuctuc i stället för bil. Vilken vinst! Den ljumma luften svepte omkring oss, dofterna var sensationella, hönor, tuppar utanför husen och alla på vespor, motorcyklar och cyklar kom nära. Vilken vinst att inte åka bil i onödan! Jag tänkte på vår infrastruktur hemma i Tyresö, alla rondeller, alla avfarter, alla parkeringar. Och jag förstår dem som tröttnar och flyttar utomlands.

På Koh Lanta finns en huvudväg. Utefter vägen står blåa vattentunnor, som inte är vattentunnor utan där la vi våra sopor. Kanske inte något att längta efter, men på Koh Lanta fungerade systemet. Ingen lukt, inget skräp runt omkring - förmodligen tömdes tunnorna flera gånger per dag. Jag tänkte på våra molucker, våra taxor, våra digra regelverk. De svenskar som bor på Koh Lanta har tröttnat och flyttat. Och jag tänker att vi borde leva enklare.

Igår googlade jag på Ulf Lanta Divers. Ulf Pettersson och hans fru Majbritt bröt upp 1998, sålde sina ägodelar, sa upp sig från välbetalda jobb och flyttade till Koh Lanta. Nu är de välkända, väletablerade och har ett vackert hus. Vi träffade fler svenskar som inte kan tänka sig att komma tillbaka. Det är synd. En uppgift för alla oss som lever här är att bidra till en värld som är värd att längta till.

Lilla Tyra längtar ändå hem."När tar dagarna slut?" frågade hon. Förskolan, pepparkakor, pannkakor är i alla fall bra här hemma!

Upphandling - hett ämne!

Kan rapportera att jag under två dagar varit i Göteborg på Kvalitetsmässan. Riktigt intressant. Seminarierna höll en klart högre klass än de jag är van vid från bland annat Stockholmsmässan.

Anders Wijkman gick igenom det viktigaste i upphandlingsutredningens delbetänkande som kommer den 21 november. Verkar fullt läsbart och rekommenderas! Mycket kändes bekant: risken att små aktörer missgynnas, bristen på dialog och förhandling och ibland bristande kompetens. Delbetänkandet kommer mer med analys av problemen än med skarpa förslag till ändring. Förslagen kommer i slutbetänkandet i maj.

Årets kvalitetskommun blev Kungsbacka. Vi i Tyresö har en bit kvar kan jag se, men vi har ändå börjat resan mot Kungsbackas höjder. Låter lite trivialt men kommunplanen är faktiskt en del av den resan.

Sist måste jag nämna den något stökiga debatt som ägde rum om arbetslösheten. Hillevi Engström klarade sig bra mot Wanja Lundby Wedin, som hade en manlig hejarklack med sig som stöd. Mycket hänger på moderatorn i paneldebatter. Just den här moderatorn hade lite svårt att hålla ordning.

Tidigare på dagen hade jag lyssnat på ett seminarium som handlade om den höga arbetslösheten bland invandrare. Att det är stort missnöje med att arbetsförmedlingen har tagit över ansvaret för att ge invandrare arbete var tydligt. Solna, Södertälje och Landskrona är exempel på några kommuner som tappat initiativet med den nya reformen. De har alla haft goda egna resultat. Vi får se hur arbetsförmedlingen lyckas med att pressa ner tiden innan en invandrad får arbete.

Mässbesöket gav en hel del och höll faktiskt den kvalitet som låg i namnet Kvalitetsmässa.

Analys av omvärlden

Det är ingen hemlighet att politiken fram till 2014 arbetar med frågan om gymnasiet i vår kommun. Ett verktyg i det arbetet är omvärldsanalys.

Hur ser egentligen en bra omvärldsanalys ut? Jag kom att tänka på kvaliteten i det vi kallar omvärldsanalys när jag idag på morgonen läste en riktigt bra krönika i Svenska Dagbladet med en analys av den ekonomiska krisen. Krönikan innehöll just det som jag personligen kräver: flera överväganden, alternativa scenarier och strategier.

En bra omvärldsanalys bygger på ett systematiskt arbete. Jag lånar modellen från Kairo´s Future: spåra eller spana efter aktuella trender, analysera, skapa strategiska svar och en önskvärd vision, värdera strategierna och ta fram handlingsplaner ( http://www.kairosfuture.com/vår-arbetsmodell-taida)

Jag tror inte att något politikområde väcker så starka känslor som skolan. Just därför ställer vi höga krav på allt arbete som leder fram till beslut om gymnasiets framtid i Tyresö. Vägen dit är inte helt enkel. Allas bilder ska smälta ihop till en gemensam bild och en ny verklighet!

Med optimism och framtidstro är framgången given!