Ledarskap i skola och övrigt!

Det reella politiska livet består till 50 procent av sammanträden, 30 procent av möten med medmänniskor samt 20 procent av läsning. Man lär sig rätt mycket om det mänskliga både hos sig själv och andra.

Intressantast är ledarknepen. En del av knepen är sådana som jag sett i skolan. Jag ska inte sticka under stol med att jag själv utnyttjade dem tills jag en dag fann dem ohållbara. Ett klassiskt exempel: En klass får en vikarie, som intresserat lyssnar på klassens klagomål på den ordinarie läraren. Hon bygger under kritiken och framstår själv som oändligt lyckosam. Hur det egentligen står till med legitimiteten är en annan fråga.

Jag vet inte hur ofta jag på alla möten jag deltagit i på samma sätt hört företrädare kritiseras. Ja, men det var ju X, nu är det annorlunda! Hindret var Y, men nu är Y borta! Så är det inte längre, W var en riktig propp! Det värsta i kråksången är att de som nu nedvärderar sina föregångare en gång själva blir utsatta för samma process.

Poängen är att en bra ledare lever på egna meriter och kan kosta på sig att vara generös mot sina föregångare!

Ord på vägen till Bertil, som är nästa generation i toppen!

Tyresö gymnasium

Igår träffade jag 100 el-elever på Tyresö gymnasium. Förvaltningschefen Britt-Marie Lundberg Björk hade ordnat tårta och vi höll tal till eleverna på El-programmet. Anledningen var att två elever kommit på delad tredje plats i en riksomfattande tävling. Tävlingen anordnas varje år av El-branschens Centrala Yrkesnämnd. Över 3000 elever deltog i tävlingen. Skolan placerade sig dessutom på andra och fjärde plats som klass och vann klasspris på 6000 resp 3000 kr.

100 elever i samma rum, artiga, lyssnande och nöjda! Placeringarna i tävlingen var verkligen resultat av lagarbete mellan elever och lärare och mellan lärarna. Kul att alla var där, inte bara el-lärarna utan också svenskläraren och matteläraren. Well done!

Gymnasiet i Tyresö motsvarar inte bilden av skolan, så som den beskrivs i M. Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter. Artiklarna är det absolut bästa som skrivits om skolan och de är väl underbyggda. De handlar om grundskolan, men om inte grundskolan fungerar så slår problemen tillbaka i gymnasiet. Vågar man dra slutsatsen att vi har en rätt hyfsad grundskola?

Nu är det verkligen dags att satsa ännu mer på gymnasiet. Framför allt måste gymnasiet bli en skola med de lärverktyg som faktiskt skollagen anger som ett krav. I Tensta har gymnasiet sedan ett decennium tillbaka gett varje elev en dator - idag kallas programmet "en till en". Nu är det verkligen dags för politiken att satsa mer kontinuerligt på tekniken. Eleverna gör sitt bästa och mer därtill - då kan vi inte vara passiva.

När jag tänker på gymnasiet är det en lång rad av firande, priser i Ung Företagsamhet, utmärkelser till fordonsprogrammet, hög placering i den internationella kemi-olympiaden (tredje plats). Nu har jag höga förväntningar på alla delar av skolan. Visst är det lite motigt med sökbilden just nu, men jag är trots allt optimist. Nog ska både Lukas och Emilie kunna gå i gymnasiet på hemmaplan!