Har suttit i politiska möten hela dagen. Jag gillar det faktiskt - det är nästan en livsstil. Det märks dock att det bara är drygt ett år kvar till nästa val. Angreppen är hårdare, allvaret mer markant och relationerna lite mer spända.
På förmiddagen besökte jag en förskola. Personligen blir jag lite avskräckt av visioner som är knutna till läror av olika slag. Det är så lätt att både ledning och personal blir fundamentalistiska i stället för professionella.
I min värld är det viktigt att kommunala verksamheter tar samhällsansvar. Det betyder ett visst mått av solidaritet. Till solidaritet hör öppenhet. Förskolor ("dagis") måste vara öppna för alla. Kösystem ska vara rättvisa och transparanta.
Det är det politiken syftar till - transparens och rättvisa.
23 apr. 2009
17 apr. 2009
Vem kom på det först?
Ryckte in som ersättare för ordinarie innehavaren i kommunfullmäktige. Skoldebatten kändes utvattnad, men för en gångs skull var diskussionen om äldrevården intressant att följa. Det fanns en del nya aspekter som till exempel rörde hur långt vi ska kunna erbjuda personal som talar andra språk till äldre med invandrarbakgrund.
Politiker slåss ofta om en slags idéernas upphovsmannarätt. Alltså: Det var min idé. Det var jag som kom på det först! Ett exempel: Vänsterpartiet har under minst fem års tid hävdat att vi måste göra något åt vår mest nedslitna skola och särskilt skolgården. De är först, men gör ingen stor sak av att vara först. Däremot finns det förstås en politisk poäng i att under många år ha en så viktig fråga på den politiska agendan.
Men alliansen har samma agenda. Det finns ett tidigt löfte att satsa på just den skolan. Redan för tre år sedan avgav barn -och utbildningsnämndens presidium och en ledamot en röstförklaring. Den handlade om alliansens vilja att satsa just där. Alliansen var också tidigt ute kan man säga.
Nu när löftena realiseras hoppas jag att vi inte käbblar om vem som var först med idén. Det viktiga måste ju vara att vi får en ny attraktiv skola. Den politiska upphovsmannarätten kom upp i gårdagens fullmäktige och det kändes nytt och uppfriskande. Jag tror inte att de som är politiker tänker på hur nära sandlådan de hamnar med käbbel om vem som var först. Det är ju faktiskt resultatet som räknas.
Politiker slåss ofta om en slags idéernas upphovsmannarätt. Alltså: Det var min idé. Det var jag som kom på det först! Ett exempel: Vänsterpartiet har under minst fem års tid hävdat att vi måste göra något åt vår mest nedslitna skola och särskilt skolgården. De är först, men gör ingen stor sak av att vara först. Däremot finns det förstås en politisk poäng i att under många år ha en så viktig fråga på den politiska agendan.
Men alliansen har samma agenda. Det finns ett tidigt löfte att satsa på just den skolan. Redan för tre år sedan avgav barn -och utbildningsnämndens presidium och en ledamot en röstförklaring. Den handlade om alliansens vilja att satsa just där. Alliansen var också tidigt ute kan man säga.
Nu när löftena realiseras hoppas jag att vi inte käbblar om vem som var först med idén. Det viktiga måste ju vara att vi får en ny attraktiv skola. Den politiska upphovsmannarätten kom upp i gårdagens fullmäktige och det kändes nytt och uppfriskande. Jag tror inte att de som är politiker tänker på hur nära sandlådan de hamnar med käbbel om vem som var först. Det är ju faktiskt resultatet som räknas.
14 apr. 2009
Lokalpressen
Blev i förra veckan intervjuad av lokalpressen om satsningen på Nyboda skola. Det jag sa citerades inte - passade nog inte tidningens upplägg! Nu blev artikeln i stället negativ för alliansen. Oppositionen citerades med sympati och stor trovärdighet. Journalistens syfte var tydligt. Av frågorna framgick att artikeln skulle misstänkliggöra alliansens satsning. Nu är det ju i och för sig journalistikens uppgift att kritiskt granska makthavare. Men trist för alla dem som arbetar i den skola vi satsar på. Läsarna får en förvrängd bild av en nedsliten skola i stället för en skola som politiken satsar på.
Vinner oppositionen valet får de väl bita i det sura äpplet. De som arbetar i skolan glömmer säkert inte svartmålningen av "deras" skola.
Oppositionspolitikerna är ett slags 2000-talets kanaljer. Och de ska bemötas därefter!
Vinner oppositionen valet får de väl bita i det sura äpplet. De som arbetar i skolan glömmer säkert inte svartmålningen av "deras" skola.
Oppositionspolitikerna är ett slags 2000-talets kanaljer. Och de ska bemötas därefter!
13 apr. 2009
Vad gör en skolläkare?
Annandag påsk, så det blir en twitter! Medan bröddegen jäser letar jag efter uppgifter om vad skolläkaren gör. Tyresö kommuns hemsida har massor med bra information om skolhälsovården, men konkret - vad gör skolläkaren? Gick in på Stockholms läns landsting och hittade en revisionsberättelse om skolhälsovården i Huddinge. På Skolverkets hemsida hittade jag också en skolläkarrapport om arbetsro i skolan. Fortfarande oklart vilket uppdrag skolläkaren har.
Nu jäser degen över...
Nu jäser degen över...
6 apr. 2009
Högstadietjejer utbrända
Skolorna i min kommun deltar i brukarundersökning. Den kallas för Pilen och resultatet har just dumpit ner i e-postlådan. Alarmerande låga siffror för "arbetsro under lektionerna". Stöket finns redan i årskurs 5. De eleverna är 10-11 år.
Nu öppnar jag upp för alla tyckare. Någon kommer att skylla på dåliga lärare, andra anser att det fattas lärare, några tycker det ska vara hårdare tag och så vidare i all oändlighet. Men faktum kvarstår. Vem vill skicka barn till skolor där det inte är arbetsro på lektionerna?
På DN. Debatt den 6 april skriver generalsekreteraren för BRIS (Barnens rätt i samhället), Göran Harnesk, att skolhälsovården brister. Det är särskilt påtagligt vad gäller flickorna på högstadiet, de som inte når målen, bara känner kraven utan kunna uppfylla dem. Om de dessutom har en mörk social situation drabbas de av ångest, skolkar och mobbar eller mobbas. Göran Harnesk menar att en orsak till att så många far riktigt illa i skolan är nedrustningen av skolhälsovården. Det finns ingen vuxen att vända sig till i skolan med problem av mer personligt och socialt slag.
Trist nog menar han också att "...Jan Björklunds (FP) förslag på ny skollag (bygger på)bestraffningar, inte stödjande åtgärder..." Rent generellt har hela skoldebatten sedan Björklund tog tag i skolan varit svartvit. Det är som jag ser en ödesdiger missuppfattning, som har samband med bredden bland alla som har kontakt med skolan: elever, föräldrar, äldre generationer. Varje individ har sin upplevelse och sin erfarenhet och generaliserar utifrån det privata. De enda som trist nog är tysta är lärare och skolledare, de som skulle kunna generalisera utifrån ett mer professionellt perspektiv.
Jag menar att vi måste få skoldebatt som tar hänsyn till att lag är lag och stödjande metoder är stöd. Bådadera behövs. Vi måste komma tillrätta med bristande arbetsro och vi ska till varje pris stödja varje elev som behöver stöd. Men jag är alldeles övertygad om att både lag och stöd behövs i förening.
Nu öppnar jag upp för alla tyckare. Någon kommer att skylla på dåliga lärare, andra anser att det fattas lärare, några tycker det ska vara hårdare tag och så vidare i all oändlighet. Men faktum kvarstår. Vem vill skicka barn till skolor där det inte är arbetsro på lektionerna?
På DN. Debatt den 6 april skriver generalsekreteraren för BRIS (Barnens rätt i samhället), Göran Harnesk, att skolhälsovården brister. Det är särskilt påtagligt vad gäller flickorna på högstadiet, de som inte når målen, bara känner kraven utan kunna uppfylla dem. Om de dessutom har en mörk social situation drabbas de av ångest, skolkar och mobbar eller mobbas. Göran Harnesk menar att en orsak till att så många far riktigt illa i skolan är nedrustningen av skolhälsovården. Det finns ingen vuxen att vända sig till i skolan med problem av mer personligt och socialt slag.
Trist nog menar han också att "...Jan Björklunds (FP) förslag på ny skollag (bygger på)bestraffningar, inte stödjande åtgärder..." Rent generellt har hela skoldebatten sedan Björklund tog tag i skolan varit svartvit. Det är som jag ser en ödesdiger missuppfattning, som har samband med bredden bland alla som har kontakt med skolan: elever, föräldrar, äldre generationer. Varje individ har sin upplevelse och sin erfarenhet och generaliserar utifrån det privata. De enda som trist nog är tysta är lärare och skolledare, de som skulle kunna generalisera utifrån ett mer professionellt perspektiv.
Jag menar att vi måste få skoldebatt som tar hänsyn till att lag är lag och stödjande metoder är stöd. Bådadera behövs. Vi måste komma tillrätta med bristande arbetsro och vi ska till varje pris stödja varje elev som behöver stöd. Men jag är alldeles övertygad om att både lag och stöd behövs i förening.
3 apr. 2009
Rätt att blogga på arbetstid?
Vem har tid att blogga?
När arbetsförmedlingen börjar lägga sig i vad arbetslösa gör när de inte söker jobb börjar kontrollen av vårt privatliv gå för långt. Varför ska den som förlorat sitt jobb inte ha rätt att fördriva tiden med att blogga? SvD har en intervju med en person som kan förlora a-kassan därför att han bloggar gratis på Smålandspostens nätsajt.
En som har jobb ska däremot inte ha rätt att stjäla arbetstid till bloggande. Inbitna bloggare skriver både på sin arbetstid, på kvällar och tidiga morgnar. Det kan inte vara rätt att arbetsgivare ska betala medarbetare som sköter sitt privatliv på arbetstid. Skillnad om jobbet kräver bloggande.
När arbetsförmedlingen börjar lägga sig i vad arbetslösa gör när de inte söker jobb börjar kontrollen av vårt privatliv gå för långt. Varför ska den som förlorat sitt jobb inte ha rätt att fördriva tiden med att blogga? SvD har en intervju med en person som kan förlora a-kassan därför att han bloggar gratis på Smålandspostens nätsajt.
En som har jobb ska däremot inte ha rätt att stjäla arbetstid till bloggande. Inbitna bloggare skriver både på sin arbetstid, på kvällar och tidiga morgnar. Det kan inte vara rätt att arbetsgivare ska betala medarbetare som sköter sitt privatliv på arbetstid. Skillnad om jobbet kräver bloggande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)