Nyfattigdom och barnen

För tio år sedan var jag i New York och firade millenieskiftet med min bror och hans familj i New Jersey. Hans hus var upplyst, massor av folk var bjudna och mat och champagne flödade. Vi var där sju personer.

Idag, tio år senare, har banken tagit huset, skulderna är oöverkomliga och min bror har inte alltid pengar ens till en kopp morgonkaffe utan nöjer sig med ett glas vatten. Kylskåpet är för det mesta tomt.

Det senaste året har jag också sett fattigdomen här hemma. På MacDonalds på Götgatan stod två små barn i tunna overaller i kön med två äldre grova och illa klädda vuxna. Barnen verkade tysta och förstämda.

På perrongen i Västerhaninge gick en pojke i tio-årsåldern och grävde i papperskorgarna en tidig söndagmorgon. På pendeln från Hemfosa häromdagen satt en pappa med sina två minderåriga barn. Han pumpade dem på uppgifter om sin exfru och försökte med alla medel binda dem till sig. Nu skulle de vara hos mamma en vecka. Barnen förstod så små de var att utnyttja situationen.

I år har jag också genom andra fått inblick i öden och miljöer som jag tidigare inte ens kommit nära.

Kanske var det därför som jag blev så starkt berörd av filmen Svinalängorna. Den handlar om fattigdom, alkoholism, våld och barn som far illa.

Fattigdom, barns utsatthet, kriminalitet och terror kan lätt få en att tappa andan. Hur ska det gå? I sådana här lägen hjälper inte det politiska skrytet, alla långa listor som politiken i sin självgodhet sammanställer som ett slags digert osorterat CV. Världen är inte god och vi kan inte som Gud Fader själv se på vårt verk och säga att det var gott. I stället måste vi fundera över orsak och verkan, analysera och kritiskt granska oss själva och den politik vi står för och se andra mer än oss själva.

Så blir 2011 Ett Gott Nytt År!

Självmordsbombaren

Dagens tidningar har bilder på Drottninggatan med alla människor som trängs i julhandeln. Där tog en ung människa nyss sitt liv, fångad i en religiös övertygelse.Han hade beräknat att andra skulle följa honom i döden. Som genom ett under uteblev katastrofen. Helt klart kommer vi framöver att se följderna av självmordsbombarens hämnd på det svenska samhället. Statsministern manar till lugn och besinning. Just nu märks ingen oro, men när chocken släpper kommer reaktionen. Framöver är det viktigt vad vi säger till barnen i skolan, till ungdomarna på gymnasiet och vad vi säger till varandra vid middagsbordet.

Nu handlar det om våra attityder till religiösa handlingar, till islam och islamism. Farligast och ytterligt destruktivt är det politiska hat, som riktas mot islam: "Men islamism är inte detsamma som islam, och vanliga muslimska trosbekännare - eller människor som helt enkelt har sitt ursprung i muslimska länder - ska inte bli lidande för vad fanatiker gör i deras namn." (PJ Anders Linder). Hat kan slå blint - det är viktigt att vi slåss på barrikaderna mot alla former av terrorism, men slagen ska inte träffa oskyldiga.

Niqab

Frågan om niqab är laddad därför att den inte bara är en fråga om trosuppfattning utan därför att den för oss i västvärlden representerar så mycket mer. Den väcker diskussion om kvinnans ställning och rättigheter och om möten mellan kulturer.

I onsdagens Aktuellt diskuterade Lotta Edholm och diskrimineringsombudsmannen Katri Linna utslaget om niqab i vuxenutbildningen. Jag håller helt med Lotta Edholm om att rektorerna ska ha rätt att besluta om klädcodex på den egna skolan.

Diskrimineringsmannen Katri Linna menar att Åsö vuxengymnasium har brutit mot diskrimineringslagen därför att skolan kräver direkt kommunikation med de studerande. Skolans krav på transparens står mot elevens rätt att klä sig som hon vill.

Min pappa var kyrkoherde i Svenska kyrkan och han var ekumeniker. Det betyder att i vårt hem kom och gick personer med alla religioner och trosuppfattningar. Tyvärr ledde min uppväxt till en slags religiös motreaktion som ligger nära ateism. Det är det enda jag har gemensamt med Ingmar Bergman och Lars Ohly för övrigt! Men kvar från prästhemmet finns ändå en insikt om vad religiositet betyder i en människas liv. Äkta religiositet sitter inte i kläderna.