Enkla frågor är bra. Som "hur ska det sluta?" Scania drar ner, 500 personer med visstidsanställning får inga nya förordnanden. Vi har färre elever i gymnasierna och allt fler lärare måste omskola sig eller vidareutbilda sig. Detsamma gäller dem på Scania. Sen finns alla de som inte längre får arbeta. De har tagit saken i egna händer och bestämt sig för "hur det ska sluta".
Allt fler äldre anställs av bemanningsföretag och "hyrs ut". De anställda har fullt upp. Det är nämligen ingen brist på arbete. Men - och det är det svåra - den som är arbetslös måste svälja sin stolthet. Hur stor självövervinnelse kan det inte ligga i att passa barn för den som varit chef?
I vissa projekt - som Ung i Tyresö - knackar projektledarna dörr hos företagarna för att få tag i jobb, ett berömvärt initiativ. I veckans Mitti Tyresö beskrivs jobbraggningen som framgångsrik. Lite tveksam blir jag dock när jag läser önskemålet att gymnasiet kanske skulle kunna lägga om sina kurser för att bättre passa till lediga jobb. Hur skulle det sluta om skolan utbildar på beställning av alla dem som har anspråk på skolans tjänster? I mina ögon är respekt för skolans läroplaner och nationella kursmål A och O.
Hur ska det sluta? Ja, fler platser på komvux, fler initiativ för att få fram nya jobb och framtidstro är basalt i lågkonjunktur. Fler politiker som ser möjligheter och vill utveckla - inte avveckla - är en förutsättning för ett gynnsamt slut på den kris vi ser bli allt tyngre.
Alla kan bidra med något när svårigheterna hopar sig! Fler politiker som kreativt och i positiv anda engagerar sig behövs. Och partitillhörigheten, ja jag ser gärna fler liberaler, men mitt resonemang är mer generellt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar