Nio och en halv elev

Hur många elever varje lärare arbetar med under skoldagen skiftar. I Pajala har varje lärare 9,5 elever, I Tyresö 13,4, i Dorotea går det 9,9 elever på varje lärare och i Nynäshamn 13,3 elever per lärare. Vem är bäst - den kommun som har litet antal elever per lärare (orsak?) eller den som har fler elever per lärare (effektiva pedagogiska metoder?). I Tyresö säger oppositionen att skolan blir bättre om vi ökar lärartätheten. Självklart kan de förtroendevalda ägna tid åt att klå sina politiska motståndare med statistik om lärartäthet, men frågan är om det inte är på gränsen till enfald.

Det är verkligheten bakom siffrorna vi måste diskutera. Nio elever med stora behov tar lika mycket tid som tretton elever som klarar sig bra i skolan. I Tyresö skiftar antalet lärare mellan skolorna beroende på eleverna. Vi har skolor med många barn med stora behov och vi har skolor med barn som har bra stöd hemma, vilka klarar skolans krav utan alltför stora problem. En sidoeffekt blir variation i lärarnas arbetsbörda. Den skiftar från skola till skola, därmed inte sagt att det ena är lättare eller svårare än det andra.

Jag menar att vi inte ska underskatta betydelsen av en tillräckligt stor och välutbildad personal i skolorna. Men vi kan inte stirra oss blinda på statistiska medeltal. Skolan har ett uppdrag och ett stort antal mål. Dem måste vi kunna hantera. Som en rektor sa vid Barn -och utbildningsnämndens senaste möte: Färre mål, men de vi har ska vi nå. Det ställer vi upp på. Där börjar den goda skolans resa.







.

Lärarlyx?

Lärarutbildningen har alltid varit usel. Det värsta exemplet på dålig kompetensutveckling är utbildning i lärstilar, en kvasivetenskaplig teori som upphöjs till god kompetensutveckling för lärare på grundskolans senare år.
Björklunds analys av hur läget är i Dagens Nyheter den 23 september stämmer bra med verkligheten. Det sorgliga är att den dåliga utbildningen har rötter långt tillbaka i tiden.

Det är också sant att kommunerna inte klarar lärarnas kompetensutveckling. En utbildning måste för att ge något ligga över den egna ubildningen och yrkeserfarenheter. Ett klart förbättringsområde.

Björklunds reformarbete är flera steg i rätt riktning.

Bilbränder

Vi tänder på! Vi som inte bor i förorter där ungdomar tänder på bilar och kastar sten vill förstå hur våldet eskalerar. Rädslan sprider sig. De flesta av oss är nog inte så rädda för egen del, men vi är uppriktigt och allvarligt rädda för att något ska hända våra barn och barnbarn. Oroade frågar vi oss "Hur ska de klara sig?"

När våldet trappas upp i förorterna får vi alltid en diskussion om polisens roll. Ska polisen ingripa? Hur och var och när? Ibland får polisen skulden för att vi får fler bränder, mer stenkastning, fler hot mot vanliga boende i området. Det är ju så att våld föder våld, men ingen kan riktigt säga hur polisen ska agera.

Här vill jag att debatten startar - det brinner, vem släcker? Någon skadas - vem tar hand om den skadade? Någon hotas - varför? Grupper förtrycks - vem vågar säga ifrån?

Staten tar över

I de flesta kommuner i Sverige idag är arbetslösheten högre bland invandrare än befolkningen i övrigt. En av anledningarna är säkert den som Nyamko Sabuni angav i sin presskonferens. En kommun är en liten "enhet" och genererar inte lika många arbetstillfällen som regionen eller länet och förstås inte i hela landet.

I Tyresö dammsuger vi alla verksamheter för att få fram arbetstillfällen. Nya jobb, både korta anställningar och längre. Det pågår hela tiden renoveringar av våra skolor, äldre behöver hjälp. Tyresö är en stor företagarkommun med ett stort centrum, med Lidl och byggvaruhus. Vi har ett omfattande föreningsliv, som borde kunna bidra till fler jobb. En del föreningar har anställd personal.

Jag känner flera arbetslösa som fått jobb, en ung tjej arbetar som truckförare, en annan arbetar på just Lidl, men inte i vår kommun. Häromkvällen fick jag veta att Kumla skolas klassmorfar, som anställts av skolan, från början varit arbetslös och haft ett tidsbegränsat lönebidragsjobb på skolan. Hans insats är så viktig för skolan att man nu satsar på en deltidstjänst. Jag vill se mer av sådana "projekt". Arbetslösheten bland invandrade invånare ligger cirka 2 procent över arbetslösheten för övriga. Ett mål är att få ner siffrorna, särskilt för invandrare. Vi måste arbeta för att insatserna ändå behålls nära individen: vuxenutbildningen, studie-och yrkesvägledningen, coachning.

Varför utställning om Pol Pot?

En bok som jag beundrade mycket när den kom ut var Jan Myrdals Rapport från kinesisk by. Rapporten hade nya litterära kvaliteter och var välskriven, en bra berättelse och var självupplevd. Det var ett nytt sätt tyckte jag att levandegöra modern historia. Idag tål den inte en omläsning. En bidragande orsak är vittnesbörden från bland andra kinesiska författare och filmregissörer. Filmer som De gula fälten och Den röda lyktan av regissören Zhang Yimou har skakande avslöjat den kinesiska diktaturen under Mao.

Jag var forskare i historia. Ändå var jag inte tillräckligt kritisk mot den svenska officiella hållningen till Mao i Kina eller de röda khmererna i Kambodja. Bakgrunden var nog mitt och andras motstånd mot USA:s bombningar i Vietnam. De som tog hand om motståndet och kritiken var socialister och socialdemokrater och vi hamnade i den fållan.

Nu har vi en debatt om utställningen "Middag med Pol Pot". Den handlar om den kommunistiska regimen under Pol Pot i Kambodja. Det vettigaste som skrivits är Per Gudmundsens blogg (dagens datum). Han påpekar att det svenska etablissemanget stödde de röda khmererna. Och allmänheten vilseleddes. Det är löjligt att tro att utställningen riktar sig mot Jan Myrdal. Men det är självklart så att han kommer att spela en stor roll. Han var opinionsbildande, han var spännande och ständigt i fokus. Han var i hög grad läsvärd på grund av sin bildning och kunskap. En del pikanterier bidrog till fokuseringen kring hans person.

Det finns många anledningar att se utställningen "Middag med Pol Pot".

Roligast när vi får åka ut

"Det är alltid god mat här. Men det roligaste är när vi får åka ut..." Nej, du läser inte om åttaåringar i Fårdala skola eller någon annan skola heller för den delen. "Allan Larsson, snart 80 fyllda, får kycklinggryta serverad av vårdbiträdet..."

Det är mycket får i omsorgen. De äldre får gå ut, får åka på vuxenkollo, får sjunga allsång och dansa. Det är många klappar på axeln - bild som illustrerar artikeln visar Edda som får en klapp på axeln.

Till alla er som får vill jag säga: Reclaim your human status!