En bok som jag beundrade mycket när den kom ut var Jan Myrdals Rapport från kinesisk by. Rapporten hade nya litterära kvaliteter och var välskriven, en bra berättelse och var självupplevd. Det var ett nytt sätt tyckte jag att levandegöra modern historia. Idag tål den inte en omläsning. En bidragande orsak är vittnesbörden från bland andra kinesiska författare och filmregissörer. Filmer som De gula fälten och Den röda lyktan av regissören Zhang Yimou har skakande avslöjat den kinesiska diktaturen under Mao.
Jag var forskare i historia. Ändå var jag inte tillräckligt kritisk mot den svenska officiella hållningen till Mao i Kina eller de röda khmererna i Kambodja. Bakgrunden var nog mitt och andras motstånd mot USA:s bombningar i Vietnam. De som tog hand om motståndet och kritiken var socialister och socialdemokrater och vi hamnade i den fållan.
Nu har vi en debatt om utställningen "Middag med Pol Pot". Den handlar om den kommunistiska regimen under Pol Pot i Kambodja. Det vettigaste som skrivits är Per Gudmundsens blogg (dagens datum). Han påpekar att det svenska etablissemanget stödde de röda khmererna. Och allmänheten vilseleddes. Det är löjligt att tro att utställningen riktar sig mot Jan Myrdal. Men det är självklart så att han kommer att spela en stor roll. Han var opinionsbildande, han var spännande och ständigt i fokus. Han var i hög grad läsvärd på grund av sin bildning och kunskap. En del pikanterier bidrog till fokuseringen kring hans person.
Det finns många anledningar att se utställningen "Middag med Pol Pot".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar