Bloggade om kvinnliga politiker. Konstigt vad lätt det är att hitta kvinnor som lyckas på vänsterkanten och inte minst i mitt eget parti. Det är mycket svårare på högerkanten.
I Folkpartiet finns många som är värda att nämnas. Vårt kvinnliga kommunalråd är högt nominerad inför valet i september och Folkpartiets Cecilia Malmström är utsedd till svensk EU-kommissionär. Jag gillar henne och tror att många tjejer som inte är så mediala, stylade eller har glasögon kan känna igen sig i C.M. Själv gillar jag ju förstås kunnigheten. Riktigt bra val.
Har funderat lite över moderata kvinnliga politiker som gör intryck på mig. Gunilla Carlsson är en favorit sedan den dan hon dök upp i min ridgrupp i Tyresö Ryttarförening. Sejouren där blev tyvärr rätt kort. Hon är ett bra exempel på att man kan få människor att lyssna utan att skrika åt dem eller läxa upp dem. Sen har jag tagit intryck av Berit Assarsson, som trots att hon nu avgått från den högsta politiska posten i kommunen, ändå har kvar några uppdrag. Hon är saklig, kunnig och påläst.
Min mamma var faktiskt med i Högerns kvinnoförbund. Hon var en äkta feminist utan att kunna vara feminist fullt ut. Hon var prästfru och uppoffrade sig faktiskt för att göra vad som väntades av henne. Så var det då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar