Humor i politiken

Är det humorlösa samhället här?

Anders Mildner skriver i en krönika Svenska Dagbladet om följderna av att twittra eller uttala sig om ditten och datten i Face-book. Aningslösa människor förlorar jobben och politiker förlöjligas. På ett sätt kan man ju tycka att särskilt politiker får skylla sig själva om de inte tänker på sin roll. Men man måste kunna skämta. Ett mer humoristiskt sätt att se på saker och ting gör det lättare att förstå också rätt komplicerade sammanhang.

Jag tycker det är rätt underhållande att lyssna på Göran Hägglund (men jag är inte kristdemokrat). Ibland kan Jan Björklund få till en och annan fyndig formulering (jag är folkpartist) också i allvarliga ämnen. Och de har gott omdöme och skiljer mellan humor och hån. Jag har inte hört dem gå över gränsen.

Ingenstans finns så mycket som är roligt som i kommunalpolitiken. Frågorna är i ett större - globalt? - perspektiv små. Men frågorna är viktiga just här och nu. I min kommun vill vi ha fler och bättre skidspår. Hur viktigt är det och får man skämta om saken? För min del tycker jag nog att ett avspänt förhållande till skidspår, ridleder och allt annat hjälper för att få fram bra lösningar.

En bloggare jag följer skämtar jämt. Bloggaren blir ofta raljant. Men jag läser hellre en raljant blogg än en tom på humor.

Sen ska man tåla en del själv - men övning ger färdighet! Håller med Mildner om att en värld som " ständigt förordar det spelade, känslotomma och pr-mässiga allvaret kommer inte bara att bli väldigt tråkig, utan faktiskt också sämre att leva i."

Fordonsprogrammet

Svenskt Näringsliv dök upp i Tyresö gymnasium och överlämnade diplom till Fordonsprogrammets elever och lärare. Anledning: de är bäst i länet (alla får jobb, alla är högskolebehöriga). Svenskt Näringsliv har gått igenom alla gymnasieprogram och följt upp hur många som har jobb fem år efter avslutad examen.

De blev verkligen uppmärksammade, förvaltningschef, nämndens presidium och kommunstyrelsens ordförande - alla var vi där och åt tårta.

Det är verkligen positivt med gymnasiet. Jag hoppas att framgången sprider sig till de andra programmen också. Och varför inte?

Maktens hemligheter

Maktens hemligheter är titeln på en bok av Anders Ehnmark. Den handlar om Machiavelli, han som för cirka 500 år sedan skrev sina råd till en furste. Anders Ehnmarks analys är användbar i all politik. Några rader ur Ehnmarks bok:

"I "Fursten" känner vi genast igen djungeln från diplomatrapporterna.... Politikens allt överskuggande problem är hur erövra och behålla makt. Få kommer så långt som till hur använda makt: till att förverkliga idealen de hade, om de hade några. Delegering är inte mycket förekommande. Makt tages men gives inte. "

Under 1700-talet, där jag alltid känt mig hemma (!) kom maktfördelningsläran. Sen kom liberalismen och delaktigheten, individens rättigheter. Jag blir illa berörd av maktfullkomlighet därför att jag har upplysningen och liberalismen i bagaget.

Kunskap om maktens hemligheter är politikens grundkurs.

Arbete åt nyanlända

I Tyresö är arbetslösheten bland invandrare dubbelt så hög som för övriga invånare. Procentuellt har vi lägre arbetslöshet än riket i övrigt. I det här sammanhanget är det förstås ingen merit. Men vi har målet att som en av tjänstemännen på sin tid sa "utrota" arbetslösheten. Ett hinder för att nå målet är regler som gäller för Arbetsförmedlingen. Ett stort bekymmer är regeringens förslag att Arbetsförmedlingen tar över kommunernas ansvar för invandrades arbetsmarknadsintroduktion.

Förändringen innebär att det är Arbetsförmedlingen som bedömer var i landet det finns förutsättningar för arbete och försörjning. Förändringen innebär också att det är Arbetsförmedlingen som erbjuder insatser för snabbt inträde på arbetsmarknaden.
Konsekvensen kan tyvärr bli att insatserna tar längre tid och att inträdet på arbetsmarknaden förhalas.

I kommunen är alla insatser nära individen. Den som studerar svenska för invandrare erbjuds praktik på en arbetsplats om de inte redan har ett eget arbete. I vår kommun finns företag, restauranger, caféer, butiker, vård, skola och omsorg. Några av dem tar emot praktikanter. Viktigast av allt är kanske ändå den samverkan med andra Södertörns-kommuner, som vi har inom vuxenutbildningen och inom svenska för invandrare. Det är inte så att vi bara söker arbetstillfällen inom den egna kommunen utan ambitionen sträcker sig långt därutöver. Och verktygen finns i samverkan mellan kommunerna. Och i en positiv relation till arbetsförmedlingen just nu.

Stockholm hade i början av 2000-talet Stockholm Matchning, ett EU-projekt som var framgångsrikt, även om antalet anställningar inte var så stort. Idéen har spridit sig och Tyresö har nu tillsammans med bland annat Haninge ett liknande matchningsprojekt.

Jag förstår att regeringen vill driva på kommuner som inte tar tillräckligt stort ansvar för introduktion på arbetsmarknaden för invandrare. men jag håller med Salminen (m), Ekegren (fp) och Appelgren (kd) som i en artikel i DN frågar efter "högre grad av flexibilitet, med möjlighet för de kommuner som klarar av uppgiften att även fortsatt ha ansvar för flyktingmottagandet."

Vilka djur är vilda djur?

Vargen är inte vanlig längre i Sverige, men debatten om dess fortsatta utbredning är häftig.

Vargen har samma historia som vildsvinen.

Vildsvin hotar inte tamdjur, men orsakar stora skador på grödorna. De bökar upp jorden på stora arealer. De är många och har förökat sig av misstag. I början på 1970-talet hade ägaren till Åda gård i Trosa ett hägn med vildsvin. På gården fanns en butik som sålde vildsvinskotletter mm. Det var ett försök att skapa lönsamhet i ett jordbruk, som gav allt mindre avkastning.

Men några svin tog sig ur hägnet och förökade sig. En sugga kan få åtta kultingar och hon föder under hela året. Nu är vildsvinen en plåga i Tullgarnstrakten. Och hägnet är för länge sedan borta - där finns nu en golfbana och avstyckade villatomter.

Så kan det gå. Rent historiskt har det funnits vildsvin i Sverige i tiotusen år. Problemen med dem gjorde att de utrotades efter hand, för att så småningom dyka upp inte för att säkra den biologiska mångfalden utan som delikatess. Jakten på dem orsakar ingen folkstorm.

Idag vankar ett tjugotal bufflar (bison) omkring i de gamla kohagarna i Vagnhärad. De är på samma sätt ett försök att hålla liv i landsbygden. En buffel väger minst 600 -700 kg. Precis som vargen och vildsvinet är de flockdjur. Är de om hundra år en art som vi värnar för den biologiska mångfaldens skull? Vad händer om de kommer ur sitt hägn?

Vi tar parti för den ena arten, men inte för den andra. Vad som styr oss är en fråga som vi borde analysera mer på djupet.

Varför har vi vargar?

Vargjakten upprör miljöpartisterna ända in i själen. Vissa miljöpartister tror att vargjakten är "valfläsk" - skjut vargen och vinn vänner! Svårt att tro´t, men ingenting är förstås omöjligt. Vargen är ett stort problem för både rennäringen och fårfarmare. Möjligt att de röstar borgerligt som tack för frihet från vargplågan. Vargen är ett rovdjur som river tamboskap.

För några år sedan såg jag en film om en man som levde bland vargar i Alaska tror jag det var. Filmen ville visa att rätt bemött är vargen inte farlig. Själv är jag dock inte säker på att jag skulle vara särskilt cool om jag stod öga mot öga med en varg ute i blåbärsskogen - eller ännu värre, mötte den ensam ute med min häst. Jag är säker på att hästen skulle reagera med hela sin flyktinstinkt. Nåja, ännu har jag inte mött vargen varken på ridturer i Bergslagen eller på Södertörn.

Jag anser också att det är viktigt att bevara mångfalden i naturen. Men det vargbestånd vi har är inplanterat efter det att vargen varit utrotad under mer än hundra år. Nu måste de nya stammarna anpassa sig till en helt annan verklighet, civilisation och teknik (läs trafik). Både älgar och råddjur promenerar ogenerat inne i samhället. Snart är också vargen lika ogenerad. Det är mer än en rolig historia!

Nästa blogg handlar om vildsvinen - det var ett lika stort misstag att plantera in dem!