Lyssnade idag på partiledardebatten. Inte oväntat tog Sverigedemokraterna mycket plats. Deras upplägg är den klassiska demagogikens. Många upprepningar, förenklade frågeställningar och populistiska löften. Greppet är vanligt i politiken, inte bara hos rasistiska extremer utan också i mer salongsfähiga partier.
Debatten var påfallande lugn och saklig. Förhoppningsvis kan vi i vårt kommunfullmäktige i Tyresö på samma sätt diskutera sakligt inte bara med SD utan även med oppositionen. Det är helt klart påfrestande att år ut och år in bemöta slitna till leda upprepade osakligheter. Och det är lätt att tappa tålamodet. Det förlorar vi alla på. Bra ledare har ett inneboende lugn, också det ett effektivt vapen.
I det fallet har vi har mycket att lära av dagens partiledardebatt i riksdagen.
Jan Björklund var stark i sin argumentation. Bland annat påpekade han att invandrare som kommer till Sverige i början ger kostnader i form av bland annat utbildning. Efter några år bidrar de emellertid med sin arbetsinsats och som skattebetalare till att höja intäkterna. Det är alltså inte rätt räknat att som SD gör enbart se till kostnaderna. Enkel slutsats, men inte allom given!
Jag hoppas att kravet på sakligt underbyggda inlägg slår igenom i våra debatter i kommunfullmäktige hemma i Tyresö. Särskilt höga krav ställer åtminstone jag i det avseendet på oss folkvalda folkpartister!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar