Ser framför mig alla bilder på barn som lever i rädsla för krig. Har fått inbjudan att gå med i Face-bookgruppen Ship of Gaza. Har i media läst om fartygens last av förnödenheter, bland annat till skolbarn i Gaza, men också med byggnadsmaterial till den ockuperade Gazaremsan. Borde ha demonstrerat inne i stan om jag vetat att fartygen bordats av militär och att människor förlorat livet. Istället satt jag på möte utan att ha följt de senaste nyheterna.
All expertis på folkrätt är eniga om att Israel brutit mot folkrätten. Den vrede som människor känner och visar över bordningen och dödandet på fartyget Marmara på internationellt vatten är en sund reaktion på militärt övergrepp. Tyvärr bidrar inte vreden och demonstrationer till att lösa Israel-Palestinakonflikten. Värst av allt är emellertid handlingsförlamning. Vi är också så rädda för att kritisera Israel på grund av att vi är rädda för att själva kallas nazister. Därför är Carl Bildts fördömande ett sundhetstecken, rikstidningarnas ledare tar avstånd och överlag är ställningstagandena modiga.
Vi påverkas också av vilka svenskar som deltar i aktionen. Jag kan inte se dem som terrorister. Författare, läkare, professorer, debattörer, medlem i broderskapsrörselsen är idealister med hög integritet. Deras medverkan påverkar mig i mitt ställningstagande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar