Eleverna väljer inte yrkesprogram

De preliminära siffrorna för intagning till gymnasieskolan har kommit. Jag läser i dagens DN att eleverna inte vill ha yrkesutbildning därför att de inte utan att göra tillval kan komma in på högskolan. Antagningssiffrorna för Tyresös gymnasium visar att många väljer samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet. I en företagarkommun som vår speglar elevernas val rätt väl föräldrarnas sysselsättning. Vi pendlar in till stan och jobben där. De finns inom administration och utbildning, IT etc. Det är arbeten som kräver minst gymnasieutbildning.

Nu ser det ändå på papperet ut som om eleverna är motiverade att studera för att sedan läsa vidare på högskola och universitet. Ambitionerna är lovande. Om inte så får vi problem med sjunkande meritvärden, avhopp och arbetslöshet.

När antagningen till gymnasieskolan är helt klar i slutet av maj eller början av juni vet vi hur vi framöver ska planera för utbildningarna på gymnasiet.

Jag kan tycka att vi missat något i vår omvärldsanalys, när vi inte förutsåg längtan efter högre studier och högre utbildning. Frågan är om vi underskattar våra elever. Som vanligt är självkritik en bra grund för utveckling.

Friskola och kommunal skola

I dagarna har Skolverket begärt in yttranden från kommunerna om konsekvenserna av att en friskola startar i den egna kommunen och länet. Samtidigt söker elever i hela landet till gymnasiet. Siffrorna inger hopp eller misströstan beroende på läget. Det är ingen tillfällighet att friskoledebatten är het just nu.

Friskolan motiveras av att skolans ledning vill ha korta beslutsvägar och man vill kunna ta risker. Jag läste en intervju med en ägaren till Lunds Fordonstekniska gymnasium AB. Han har rationaliserat verksamheten: "Vi har ingen vaktmästare och fixar mycket själva." Skolan har totalt 70 elever.

En annan friskolerektor säger: " - Vi kan ändra ett beslut från en dag till en annan och både anställa och göra oss av med folk på ett par månader." Hennes skola har 110 elever.

I Tyresö har Tyresö gymnasium för närvarande 1 212 elever och ett hundratal anställda. Omfånget ställer stora krav på organisation och effektivitet, större än på den lilla friskolan. Skolan måste vara beredd på snabba omställningar samtidigt som kraven växer på pedagogisk förnyelse. Hur gör vi för att få en bra kommunal skola?

SKL gör så kallade Öppna jämförelser mellan kommunala skolor i hela landet. Toppskolorna fanns i kommuner där det rådde samsyn om skolan och där skola och förvaltning kände stöd från den politiska ledningen. Den politiska styrningen fungerar som vilket ledarskap som helst. Samsyn och enighet skapar vitalitet och energi hela vägen ner i organisationen. Motsatsen är bedrövlig. Man kan inte tvinga fram energi och motivation att förändra.

Lennart Gabrielsson, folkpartistiskt kommunalråd i Sollentuna, menar att vi på allvar måste analysera hur det kommer sig att kommunala skolor blir "vinstmaskiner" när de övertas av privata aktörer: "Politiken måste skapa motivation till förnyelse och effektivisering."

Det är helt nödvändigt att ta tag i den diskussionen.Jag är ingen anhängare av enkla filosofier som att friskoleetableringar i en kommun per automatik ökar kvaliteten i den kommunala skolan.

Men jag är helt säker på att en kommunal skola kan komma högt på listan om politiken förmår skapa den motivation till förnyelse och effektivisering som Jan Gabrielsson skriver om. Det handlar pengar, skolmiljön, om lärare och skolledning. Och om politisk vilja att motivera.

Friskola vs kommunal skola

Är det verkligen sant att kommunala skolor är dåliga? Det är inte min erfarenhet. Är det sant att friskolor är dåliga? Det är inte min erfarenhet. Men så enkelt resonerar Timbros vd i dagens DN.

Bra skolor med bra skolledning har stöd av både föräldrar och elever. I Tyresö finns flera mycket goda exempel på det. Jag tänker särskilt på en skolledare som gör rappa och bra kvalitetsredovisningar, har tryckt upp visitkort med tydlig och bra information, tar tag i problem direkt när de dyker upp och har - förefaller det mig -lärarnas förtroende.

Det är mycket som skiljer friskolor från kommunala skolor allt ifrån klädkod till organisation, anställningsvillkor och ekonomiska förutsättningar. Vi vet rätt lite om hur friskolorna bär sig åt för att få vinst i verksamheten. Insynen är begränsad. Däremot vet vi väl hur våra skolor gör för att få budgeten att gå ihop eller generera ett överskott. Vi vet också hur överskottet används.

Timbros vd skjuter över målet när han påstår att alliansen inte bedriver en borgerlig skolpolitik. Eleverna har valfrihet att välja friskola eller kommunalt gymnasium. Det politiska ansvaret är att se till att varenda skola garanterar eleverna den utbildning som riksdag och regering har slagit fast. Då kan vi inte bara se på när elever luras att välja skolor som saknar både lokaler och lärare.

Vart söker gymnasieeleverna?

Nu har vi fått de första siffrorna för våren om antalet elever som söker till länets gymnasieskolor. Trenden att elever söker sig till fristående skolor håller i sig och bara drygt 36 procent av alla elever väljer kommunala skolor. Antalet fristående skolor växer inte bara i länet utan i hela landet. I länet finns 146 friskolor mot 81kommunala.

Trenden påverkar förstås gymnasiet hos oss. Men vi väntar på de definitiva sifforna, som kommer i spril. Nu pågår antagning av andra och tredje-handssökande och av dem som ändrar sig.

Vad gör vi då? Ja, ingen sitter med armarna i kors, utan diskussioner förs på skolan, inom förvaltningen och bland politikerna. Vi har i dagarna haft en konferens med tjänstemän, politikerna i Gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden och gymnasiets skolledare och programutvecklare. Temat var skolan och arbetsmarknaden. Hur kan vi från närsamhället bidra till utveckling av gymnasiet?

Jag ser att många har intressanta och inspirerande visioner för Tyresös gymnasium. De behövs. Men vi måste också diskutera gymnasiets roll i vår kommun utifrån ett faktiskt underlag och utifrån dagens ekonomiska betingelser. Var vi landar ser vi i slutet av april eller början av maj.

Det sjunkande elevantalet beror på minskade elevkullar och konkurrens från fristående skolor. Att välja friskola har under uppskattningsvis tjugo år varit en trend bland landets ungdomar. Men samhällsdrivna skolor är en garanti att det finns lokaler, utbildade lärare, mångsidigt utbud. Det är inte alltid fallet med fristående skolor.

Den dan trenden vänder blir det lika exklusivt att gå i den egna skolan som det nu är att välja ett privat alternativ.

Hitler, Khadaffi och stadsteatern

"Det står en stalllukt kring makten.." skriver Anders Ehnmark i sin analys av Machiavelli (1986). Så var det på 1500-talet, så var det på 1940-talet. Än idag pågår en uppgörelse med de tyskar som inte tog avstånd från Hitler, som inte förstod och såg vad som pågick. Ett evigt dilemma är risken för medlöperi. Det ligger en risk i att ta ställning. Att inte ta ställning är mesigt och fegt. Så vad gör vi då?

Nu ser vi despotier falla och friheten hyllas. Men vi måste också förhålla oss till friheten.

Khadaffi kom till makten i kraft av sin karisma och lysande begåvning. Så förändras han och blir en modern envåldshärskare, som slutligen störtas. I en lysande artikel i DN häromdagen (26/2) analyserade Nathan Shachar Khadaffis väg mot undergången: "Mannen som varit en mästare i att rycka med och inspirera skolkamrater, officerskolleger och främmande bedömare har nu bara förlämpningar och hotelser att erbjuda sitt folk."

Det är så lätt att lyfta en stark personlighet och det är så lätt att bortse från signaler som oroar. Jag måste i sammanhanget kasta mig från de grymma scener som utspelar sig i Libyen till vår egen trygga verklighet. I en flammande artikel om Stockholms stadsteater "Teaterchefen som feodalherre" läser vi om maktens alla stallukter. Intressantast är självkritiken: "Vi reproducerar alla det ledarskap och den människosyn som grasserar. Varför ifrågasätts inte maktfullkomlighet? Varför glider vi långsamt med? Vilken pjäs är det som spelas upp framför oss egentligen" (Ulf Friberg).

Vi blir svaret skyldiga - särskilt alla vi som arbetar i politiken, i skolan, på universitet och högskolor.