Ett barn växer upp i ett av våra valdistrikt. Han är helt normal på alla sätt och vis. Men han har ett problem. Trots att han är fem år kan han inte prata rent.
Hans språkstörning kvalificerar honom till någon av de skolor som har resurser att ta hand om barn med särskilda behov. Nu förbereds hans äldre syster på att hon inte kommer att bli fadder i år 3 för sin lillebror när han om två år börjar år ett. Den "vanliga" skolan är inte för honom! Smärtan i detta är obeskrivlig.
Under fem år har jag haft politiska uppdrag i Tyresö. Nu tar yngre politiker över. Någon säger att vi måste förstå att resurserna är begränsade, en annan säger att det viktigaste är att ha makt. En som redan har makt satsar på att vi i första hand ska se till att barn i behov av stöd får det stöd de behöver. Viljorna korsas i politiken.
Jag tänker på hur viktigt det är att det enskilda fallet upphöjs till allmän lag. I april eller maj ska mängder av barn få sin skolplacering. Vi får inte missa någon enda. Särskilt grannlaga är placeringen av barn med särskilda behov. Där behövs högre kompetens hos våra tjänstemän än någon annan stans.
Ivern och livsglädjen ska leva kvar hos denna begåvade lilla unge med sin talstörning. Tack vare en bra skola och en riktig skolplacering. Tack vare tjänstemän som är noggranna och kompetenta. Klyschan "duktiga och engagerade lärare" är mer än en klyscha för den lilla elev som måste stödjas av skolans personal.
Men jag inser också utifrån de senaste fem årens erfarenhet att föräldraengagemanget måste vara något utöver det vanliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar