30 dec. 2010

Nyfattigdom och barnen

För tio år sedan var jag i New York och firade millenieskiftet med min bror och hans familj i New Jersey. Hans hus var upplyst, massor av folk var bjudna och mat och champagne flödade. Vi var där sju personer.

Idag, tio år senare, har banken tagit huset, skulderna är oöverkomliga och min bror har inte alltid pengar ens till en kopp morgonkaffe utan nöjer sig med ett glas vatten. Kylskåpet är för det mesta tomt.

Det senaste året har jag också sett fattigdomen här hemma. På MacDonalds på Götgatan stod två små barn i tunna overaller i kön med två äldre grova och illa klädda vuxna. Barnen verkade tysta och förstämda.

På perrongen i Västerhaninge gick en pojke i tio-årsåldern och grävde i papperskorgarna en tidig söndagmorgon. På pendeln från Hemfosa häromdagen satt en pappa med sina två minderåriga barn. Han pumpade dem på uppgifter om sin exfru och försökte med alla medel binda dem till sig. Nu skulle de vara hos mamma en vecka. Barnen förstod så små de var att utnyttja situationen.

I år har jag också genom andra fått inblick i öden och miljöer som jag tidigare inte ens kommit nära.

Kanske var det därför som jag blev så starkt berörd av filmen Svinalängorna. Den handlar om fattigdom, alkoholism, våld och barn som far illa.

Fattigdom, barns utsatthet, kriminalitet och terror kan lätt få en att tappa andan. Hur ska det gå? I sådana här lägen hjälper inte det politiska skrytet, alla långa listor som politiken i sin självgodhet sammanställer som ett slags digert osorterat CV. Världen är inte god och vi kan inte som Gud Fader själv se på vårt verk och säga att det var gott. I stället måste vi fundera över orsak och verkan, analysera och kritiskt granska oss själva och den politik vi står för och se andra mer än oss själva.

Så blir 2011 Ett Gott Nytt År!

13 dec. 2010

Självmordsbombaren

Dagens tidningar har bilder på Drottninggatan med alla människor som trängs i julhandeln. Där tog en ung människa nyss sitt liv, fångad i en religiös övertygelse.Han hade beräknat att andra skulle följa honom i döden. Som genom ett under uteblev katastrofen. Helt klart kommer vi framöver att se följderna av självmordsbombarens hämnd på det svenska samhället. Statsministern manar till lugn och besinning. Just nu märks ingen oro, men när chocken släpper kommer reaktionen. Framöver är det viktigt vad vi säger till barnen i skolan, till ungdomarna på gymnasiet och vad vi säger till varandra vid middagsbordet.

Nu handlar det om våra attityder till religiösa handlingar, till islam och islamism. Farligast och ytterligt destruktivt är det politiska hat, som riktas mot islam: "Men islamism är inte detsamma som islam, och vanliga muslimska trosbekännare - eller människor som helt enkelt har sitt ursprung i muslimska länder - ska inte bli lidande för vad fanatiker gör i deras namn." (PJ Anders Linder). Hat kan slå blint - det är viktigt att vi slåss på barrikaderna mot alla former av terrorism, men slagen ska inte träffa oskyldiga.

1 dec. 2010

Niqab

Frågan om niqab är laddad därför att den inte bara är en fråga om trosuppfattning utan därför att den för oss i västvärlden representerar så mycket mer. Den väcker diskussion om kvinnans ställning och rättigheter och om möten mellan kulturer.

I onsdagens Aktuellt diskuterade Lotta Edholm och diskrimineringsombudsmannen Katri Linna utslaget om niqab i vuxenutbildningen. Jag håller helt med Lotta Edholm om att rektorerna ska ha rätt att besluta om klädcodex på den egna skolan.

Diskrimineringsmannen Katri Linna menar att Åsö vuxengymnasium har brutit mot diskrimineringslagen därför att skolan kräver direkt kommunikation med de studerande. Skolans krav på transparens står mot elevens rätt att klä sig som hon vill.

Min pappa var kyrkoherde i Svenska kyrkan och han var ekumeniker. Det betyder att i vårt hem kom och gick personer med alla religioner och trosuppfattningar. Tyvärr ledde min uppväxt till en slags religiös motreaktion som ligger nära ateism. Det är det enda jag har gemensamt med Ingmar Bergman och Lars Ohly för övrigt! Men kvar från prästhemmet finns ändå en insikt om vad religiositet betyder i en människas liv. Äkta religiositet sitter inte i kläderna.











29 nov. 2010

Lärstilar - pseudovetenskap?

Det populärvetenskapliga förlaget Brain Books publicerade 1984 David Kolbs teori om effektiv inlärning via olika lärstilar. Vissa av oss lär oss bättre när vi är aktiva, andra är mer lyssnande, vissa av oss lär oss bättre med musik, andra behöver tystnad. Processen är en del av studietekniken.

För egen del är jag oerhört skeptisk till att den 26 år gamla teorin om effektiv studieteknik okritiskt upphöjs till kompetensutveckling för lärare i grundskolan. Det visar sig också i en av skolornas kvalitetsredovisningar att lärarna inte vet hur de ska gå vidare i undervisningen med lärstilar. Jag förstår deras dilemma. Kunskapen om lärstilen är ju elevens egen kunskap om sig själv. Om jag lär mig bättre med musik är det ok att ha musik i bakgrunden. Om jag tänker bättre när jag skalar potatis, diskar eller städar kan jag öka mitt engagemang just där.

Jag efterlyser en kritisk granskning av lärstilar som kompetensutveckling. Det finns forskare som ifrågasatt metoden upphöjd till vetenskap. Ta lärstilar för vad det är: studieteknik.

17 nov. 2010

Bra debattinlägg av Erik Ullenhag

Att få en klapp på huvudet eller välvilligt omhändertagande alldeles i onödan är bland det mest sårande som finns. De som drabbas är ofta människor som inte har jobb eller inte längre tillåts arbeta, invandrare, pensionärer eller arbetslösa. Med den nya etableringsreformen för mottagande av nyanlända till vårt land bryts äntligen denna trista attityd mot just nyanlända.

Erik Ullenhag anser att vi nu ser ett verkligt trendbrott med den etableringsreform som träder i kraft den 1 december. Reformen lyfter över ansvaret för nyanlända från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Jag hoppas verkligen att tjänstemännen där inser och förmår leva upp till de förväntade kraven på att lotsa nyanlända invandrare till arbete. Rapporter om hur andra arbetslösa har bemötts på Arbetsförmedlingen är häpnadsväckande. En klapp på huvudet är ett milt uttryck i de berättelserna.

Jag påstår att omhändertagandepolitiken är både kränkande och sårande. Plötsligt blir människor, invandrare, pensionärer eller arbetslösa ett slags objekt, som man i ren distraktion klappar på armen eller tar på. Jag hoppas att vi på samma sätt som inom invandrarpolitiken får ett trendbrott när det gäller till exempel äldre, både unga äldre och äldre äldre.

11 nov. 2010

En blomma till "Kippen"


Idag ska vi följa en 5-åring till logopeden. När han kommer visar han ett kuvert. Där finns saker som han gjort till "Kippen" som jobbar på hans dagis. Hans kärlek känner inga gränser.

Jag skulle vilja ge varenda förskollärare som är som Kippen en blomma. De betyder så otroligt mycket, inte minst för alla barn som behöver extra stöd i sin utveckling. Barnen rår inte själva över sin situation, ofta har de medfödda störningar. Vad som händer den dag den här 5-åringen lämnar dagis och ska gå sin långa väg till skolan vill jag helst inte tänka på.

Jag lämnar mitt uppdrag i Barn-och utbildningsnämnden nu, men hoppas att andra som följer efter förstår hur viktigt stödet till barn i behov av särskilt stöd är. Förstår att stödet måste kvalitetsäkras, att administrationen måste fungera prickfritt och att föräldrar och barn ska mötas med empati.

3 nov. 2010

Partiledardebatten, SD och J B.

Lyssnade idag på partiledardebatten. Inte oväntat tog Sverigedemokraterna mycket plats. Deras upplägg är den klassiska demagogikens. Många upprepningar, förenklade frågeställningar och populistiska löften. Greppet är vanligt i politiken, inte bara hos rasistiska extremer utan också i mer salongsfähiga partier.

Debatten var påfallande lugn och saklig. Förhoppningsvis kan vi i vårt kommunfullmäktige i Tyresö på samma sätt diskutera sakligt inte bara med SD utan även med oppositionen. Det är helt klart påfrestande att år ut och år in bemöta slitna till leda upprepade osakligheter. Och det är lätt att tappa tålamodet. Det förlorar vi alla på. Bra ledare har ett inneboende lugn, också det ett effektivt vapen.

I det fallet har vi har mycket att lära av dagens partiledardebatt i riksdagen.

Jan Björklund var stark i sin argumentation. Bland annat påpekade han att invandrare som kommer till Sverige i början ger kostnader i form av bland annat utbildning. Efter några år bidrar de emellertid med sin arbetsinsats och som skattebetalare till att höja intäkterna. Det är alltså inte rätt räknat att som SD gör enbart se till kostnaderna. Enkel slutsats, men inte allom given!

Jag hoppas att kravet på sakligt underbyggda inlägg slår igenom i våra debatter i kommunfullmäktige hemma i Tyresö. Särskilt höga krav ställer åtminstone jag i det avseendet på oss folkvalda folkpartister!

16 okt. 2010

Nytändning i Fp i Tyresö

Tack vare Folkpartiets nominering och ett brett eget nätverk lyckades vår riksdagskandidat i Tyresö komma in i riksdagen. De som är äldre i gården än jag har berättat att vi tidigare haft en riksdagsledamot från Tyresö, men det är ändå en politisk bedrift att i dagens hårda konkurrens kröna den politiska karriären med en stol i riksdagen.

Under fem år har jag haft politiska uppdrag - en parentes i mitt bra mycket längre yrkesliv. Jag har mött en värld som ibland tangerar dramaturgin i vilken såpa som helst. Oftast är politiken ändå seriös och trovärdig, allt annat vore katastrofalt.

Peter Wolodarski skrev apropå Bodströms begärda tjänstledighet att politiken behöver alla slags personligheter. Bodström är, menar han, en mångsysslare som rastlöst kastar sig mellan uppdragen och däremellan skriver böcker. Personligheter som Bodström förutsätter att andra gör det underliggande vardagliga jobbet: ..."för att lyckas är de beroende av skickliga medarbetare som kompenserar bristen på reflektion och detaljkännedom."

Wolodarskis reflektion är viktig att tänka på inför den nytändning som vår lokala förening i Tyresö nu initierar. Vi breddar, tillför kompetens och blir politisk förening för alla. En politisk förening är ingen familj och kan aldrig utnyttjas som en familj. En lyckad politik förutsätter både kunskap,kreativitet, öppenhet och politisk klurighet. Lite humor skadar inte heller!

6 okt. 2010

Grattis till riksdagsplatsen!


För andra gången i det lokala partiets historia har Folkpartiet i Tyresö fått en riksdagsledamot! Anna SteeleKarlström har kommit in i riksdagen. Vi önskar henne lycka till!

Anna har arbetat aktivt med integrations -och demokratifrågor på hemmaplan och är rätt kvinna på rätt plats. Väljarna i Sverige har röstat in Sverigedemokraterna i riksdagen och nu gäller det att ta debatten med dem. Anna drivs av ett äkta engagemang för mänskliga rättigheter och för att alla människor har lika värde. Sverigedemokraterna kan vänta sig ett aktivt motstånd och vassa debatter.

Kvar i lokalpolitiken blir alla vi andra som också tar strid för människors lika värde och för mänskliga rättigheter. Vi tar också strid mot hat och mot mobbning. Vi kämpar för demokrati och fred.

Lycka till Anna!

28 sep. 2010

Utlämnad med särskilda behov

Ett barn växer upp i ett av våra valdistrikt. Han är helt normal på alla sätt och vis. Men han har ett problem. Trots att han är fem år kan han inte prata rent.

Hans språkstörning kvalificerar honom till någon av de skolor som har resurser att ta hand om barn med särskilda behov. Nu förbereds hans äldre syster på att hon inte kommer att bli fadder i år 3 för sin lillebror när han om två år börjar år ett. Den "vanliga" skolan är inte för honom! Smärtan i detta är obeskrivlig.

Under fem år har jag haft politiska uppdrag i Tyresö. Nu tar yngre politiker över. Någon säger att vi måste förstå att resurserna är begränsade, en annan säger att det viktigaste är att ha makt. En som redan har makt satsar på att vi i första hand ska se till att barn i behov av stöd får det stöd de behöver. Viljorna korsas i politiken.

Jag tänker på hur viktigt det är att det enskilda fallet upphöjs till allmän lag. I april eller maj ska mängder av barn få sin skolplacering. Vi får inte missa någon enda. Särskilt grannlaga är placeringen av barn med särskilda behov. Där behövs högre kompetens hos våra tjänstemän än någon annan stans.

Ivern och livsglädjen ska leva kvar hos denna begåvade lilla unge med sin talstörning. Tack vare en bra skola och en riktig skolplacering. Tack vare tjänstemän som är noggranna och kompetenta. Klyschan "duktiga och engagerade lärare" är mer än en klyscha för den lilla elev som måste stödjas av skolans personal.

Men jag inser också utifrån de senaste fem årens erfarenhet att föräldraengagemanget måste vara något utöver det vanliga.

27 sep. 2010

Att sälja berg

Skanska vill spränga berg i Västnora i Haninge. De vill sälja 300 000 - 400 000 ton berg per år under 25 år. Det är inget skämt dessvärre. Ännu har dock Skanska inte kommit in med en ansökan. Närboende har informerats och samråd är på gång. Västnora ligger nära Ekeby som har travhästar och travbana. Bilarna med kross ska köra på gamla Nynäsvägen. En liten väg som just ersatts av den nya Nynäsvägen.

Under 25 år räknar Skanska med att bryta ut totalt 10 000 000 ton berg. De ska på denna plats ta emot och hantera 5 000 000 ton schaktmassor.

I närheten ligger en förskola och bebyggelse.

Måste vi verkligen krossa 10 miljoner ton berg för att kunna bygga på Södertörn?

22 sep. 2010

Tyresös skolor och Sverigedemokraterna

Eleverna i Tyresös skolor har lyssnat på Sverigedemokraterna. Min besvikelse på skolan är oerhörd. I Centrumskolan är SD fjärde största parti, i Kumla skola och Strandskolan det tredje största partiet. I privata skolan Kunskapsskolan, som ligger i Stockholm, men där många elever från Tyresö går, har 40 elever röstat på ett rasistiskt parti.

Nu kan den ökande rasismen i skolorna inte skyllas på lärarna och skolan. Det vore att göra skolan en stor orätt.

I Folkpartiet har vi varnat för bostadssegregationen i Tyresö. SD har fått många röster av skolelever i radhus -och villa kvarter i skolvalet. Kanske är det så att man värnar om sitt. Att Centrumskolans elever gett SD sin röst stämmer överens med valnattens valresultat. SD:s starkaste fästen i Tyresö är Nyboda, Granängsringen och Bollmoraberg, höghusområden som byggdes på 60-talet och där de flesta är invandrare. Hur känner de sig med grannar som stöder SD?

En elev från Fårdala skola i år 2 (7,5 år gammal) ringde på dörren igår. Hon hade många funderingar kring valet. Heder åt Fårdala skola som tagit upp valresultatet och pratat om det rasistiska SD. De elever som har kamrater från andra länder oroar sig även om de är små.

Jag är besviken på skolans samhälls, religions - och historieundervisning. Där ligger ju huvudansvaret för samtal och debatt om värdegrunder. Ändå inser jag förstås att skolan inte ensamt kan lastas för detta misslyckande. Samhällsstrukturen spelar lika stor roll eller till och med större. Det är där politiken måste ta sitt ansvar.

14 sep. 2010

(S) vilseleder om Estetiska programmet

Nu är sossarna riktigt fega. När Gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden i maj beslutade om gymnasieprogrammen sa de inte ett ord om musiken. Marie Linder ersatte Kristjan Vaigur vid mötet. Hon skrev ett yttrande efter beslutet utan att med ett enda ord nämna musikinriktningen vid Estetiska programmet.

Allra märkligast är uttalandet i Tyresö Nyheter att förslaget om nedläggning (!!)aldrig var tydligt uttalat i beslutsunderlaget! Beslut om inriktning på estetiska programmet fattades utifrån antalet sökande när ansökningstiden gick ut i april. Underlag saknades för att inriktningen skulle kunna starta.

"När konsekvenserna blev kända väckte de protester ....bland ....den politiska oppositionen." Var, när och hur frågar man sig. Och framför allt varför. Det var ju tyst som i graven hos oppositionen.

Det egendomliga är att det aldrig varit tal om nedläggning. Gymnasieprogrammen har satts utifrån den nya gymnasieskolan som startar hösten 2011. Till och med Marie Linder förstod det när hon skrev sitt yttrande till punkten Gymnasieprogrammen.

8 sep. 2010

Tanter ska bestämma om lekplatser!


Vår kultur har jätteproblem med "gamla"! De yngre har problem rättare sagt.

Igår fick jag i brevlådan en tidning där en förstagångsväljare uttalar sig om pensionärer. De är ett problem när de sitter i beslutande position och till exempel bestämmer om barnens lekplatser. Plötsligt insåg jag att jag var målgruppen! Och många andra äldre som är med barnbarn på kommunens alla offentliga lekplatser. Jag tror att författaren skrev i ungdomligt övermod och det må vara vederbörande förlåtet. Men sett i stort är attityden sorglig. Ärligt talat är det inte så ofta jag möter den bland ungdomar. Det verkar tvärtom som om de faktiskt gillar äldre!

Nu finns en utredning om diskriminering av äldre. Min enda önskan är att mina söner och döttrar aldrig ska hånas eller häcklas för sin ålder. Klarar vi som är så kallade 40-talister att genomföra en sådan attitydförändring kan vi dö nöjda. Och de som nu är unga får en aktiv, meningsfull och rolig ålderdom.

4 sep. 2010

Lokalpolitiker i Tyresö

Lokalpolitiker i Tyresö som bloggar syns på kommunens hemsida. Jag tycker att det är ett bra initiativ. Vi skriver som invånare i Tyresö om det som angår oss som bor i Tyresö. Vi kan svara och reagera i de lokala frågorna. Min önskan är att bloggarna som syns på hemsidan verkligen ska vara lokala. Vad är vitsen annars med att de dyker upp just där!

Har just kommit hem från Tyresöfestivalen. Vänlig stämning, men också konkurrens mellan de politiska partierna. Ingen tvekan om att kristdemokraterna ligger bra till med sina affischer. Jag var i sällskap med en 7-åring som hade många frågor om Göran Hägglunds dust med ulvens käftar. Vackert dukade bord, hoppborg som var utan konkurrens och lekhörna hos moderaterna. Vår egen monter bemannades av glada LUF:are.

Jag skulle egentligen ha varit ute på ridtur hela helgen, men avbokade på grund av alla aktiviteter i helgen, lite också av personliga skäl.

Dagens höjdpunkt var förstås invigningen av skateparken mitt i festivalen. Nu gäller det att hålla fint runt själva parken, så den inte förfaller på samma sätt som lekplatsen tidigare. Äntligen har denna förfallna och gudsförgätna plats fått en plats i solen! Där ska den förbli!

2 sep. 2010

Liemannen Mats Edman

Nu har liemannen slagit till. Chefredaktören för Dagens Samhälle, Mats Edman, agerar Gud Fader själv: "Pensionärerna är inte här för att stanna. Men de lever allt längre."

Den flitige, länge levande och faderlige Edman tycker också att dagens pensionärer är bortskämda. Anledningen är att medborgare över 65 år höjer sin röst.

De är en börda skriver chefredaktören: "Här finns en miljon människor som vill jobba men inte får.....Addera 1,7 miljoner ålderspensionärer och man ser vilken arbetsbörda de arbetande har."

Dagens samhälle är kommunernas och landstingens tidning. Med en cynism som gränsar till det ofattbara näpser dess chefredaktör invånare i åldern 65 och däröver.

Varken Mats Edman eller vi andra är här för att stanna. Vi ska alla dö, men så länge vi lever på jorden har äldre samma rätt till ett drägligt liv som åldersgruppen 18-64 år.

1 sep. 2010

Lärare på heltid


Jag ser i Mitti Tyresö att ett av lärarfacken har engagerat sig i den politiska striden om skolan i Tyresö. Den egentliga orsaken är att en vuxen som inte är lärare har gått in under en lektion i stället för en frånvarande lärare. Varför läraren inte var där sägs inte i artikeln. Jag vet inte heller vad eleverna missade under de 60 minuter frågan gäller. Inte heller vet jag vilken årskurs som var utan lärare. Frågetecknen är många. Vad tyckte eleverna?

Så blir 60 minuter en strid om behöriga lärare i Tyresös skolor. Vad vill politiken göra för att vi ska få behöriga lärare till Tyresös skolor?

En arbetsplats till varje lärare, en dator till varje lärare, kompetensutveckling på högskole-eller universitetsnivå, varierade arbetsuppgifter sett över åren, projekt och utvecklingsarbete, engagerade och kunniga ledare, positivt arbetsklimat, stöd till svaga elever snabbt och direkt, pengar för studiebesök och resor är några insatser som vi arbetat med under mandatperioden - mer eller mindre. Varje gång jag besöker en skola tittar jag på lärarnas arbetsplatser - de ser likadana ut sedan decennier.

Men jag har inte lyckats lyssna i någon stor klass (vad menar oppositionen med stor klass eller grupp?). Jag har lyssnat på fantastiskt ämneskunniga lärare och intresserade elever. En gång under de fyra år som jag suttit i barn-och utbildningsnämnden har jag hamnat i en stökig klass. Den läraren behövde både ämneskunskaper och metodik för att komma vidare. Det ska vi erbjuda.

31 aug. 2010

Vreden växer bland äldre

Jag är äldre. Jag är berörd av diskussionerna om äldres rätt. Jag ska få komma ut en gång i veckan eller om det nu var en gång per dag, jag ska få dricka ett glas vin om jag vill (får jag dricka två?). Om några år uppnår jag den magiska gräns då socialdemokraterna medger förenklad biståndsbedömning. Då får jag billig städning.

På mitt boende får jag sjunga.

En dam som skulle gå i pension kom fram till Folkpartiets bokbord i centrum i förra veckan. Hon talade med låg röst och hade frågor om pensionen. Jag frågade henne om hon oroade sig. "Ja", sa hon. Den oron är värd att tas på allvar.

Hennes oro handlar inte bara om ekonomi. Hennes oro handlar också om hur hon ska klara utanförskapet, att inte bli sedd, att bli klappad på axeln.

Vi som har politiska uppdrag gör redan mycket för att ändra lagstiftning, förändra villkoren för dem som står utanför arbetsmarknaden. Jag hoppas mycket på fortsatt borgerligt styre. Inte minst för de äldres skull. I Folkpartiet finns en tilltro till äldre som jag gillar. Den finns både hos partiledare och partisekreterare och inte minst hos Barbro Westerholm.

25 aug. 2010

Hur dyr var rektorn?

Jag tycker att det är viktigt att gå till botten med problemen i skolan. En skola som år efter år har stora problem kan inte bara lämnas åt sitt öde. Ingen skola har varit viktigare än fd Nyboda skola.

I barn- och utbildningsnämnden har vi löpande fått info om organisation, arbetsmiljö, ekonomi i fd Nyboda skola/Forellen, nu Centrumskolan. Socialdemokraterna har en artikel om kostnaderna i Tyresö Nyheter.

Konsulten sägs ha fått 200 000 kr i månaden. Illustreras med ett utdrag ur en faktura som inte går att läsa. Om fakturan gäller en månad eller flera går inte att avgöra. I artikeln står att de månader som kostnaderna varit högst har kommunen fakturerats med 200 000 kr.

Utslaget på ett år blir kostnaden inte 200 000 kr per månad utan lite drygt hälften. Frågan är om konsulten/rektorn verkligen skott sig på skolans bekostnad. Jag skulle vara den första att ta avstånd från kostnaden om den var oskälig. För att bedöma kostnadernas rimlighet behövs en mer seriös granskning än den som Tyresö Nyheter gjort.

Efter fem år i politiken blir jag inte förvånad över debattekniken.

23 aug. 2010

Slå ner på mobbning!

Ingenting gör mig så upprörd som mobbning, vare sig det är vuxenmobbning eller mobbning i skolan. Ledare har särskilt ansvar för sin verksamhet, men vi måste alla dra vårt strå till stacken. Tolerera inte mobbning i vilken form den än uppträder!

Ingen enda elev ska behöva känna oro för att gå till skolan. Alla vi vuxna, föräldrar inte minst, måste lära oss att se hur barnen mår i skolan. Det svåraste är förstås att som förälder ta till sig att det egna barnet hånar och driver med andra barn.

Skolorna arbetar med olika program som syftar till öka respekten för andra människor. Det är bra, men ännu viktigare är att programmen ofta utvärderas och att allmänheten får ta del av resultaten. Ett verktyg blir inte bättre för att det används år ut och år in!

13 aug. 2010

Vad ska föräldrarna göra i skolan?

Några heta sommarmånader och heta förslag som rör skolan. Hetast var Jan Björklunds förslag att föräldrar till stökiga barn ska lyssna på lektioner för att förstå hur stökig skolmiljö skadar både elevernas hälsa och deras inlärning.

Föräldrarnas ansvar börjar redan när 7-åringen börjar skolan. Enkla råd som att vara positiv till skolan, att lyssna på vad barnen säger när de kommer hem från skolan kan alla ta till sig. Man kommer långt med så enkla åtgärder. Ändå spårar vissa barn ur totalt. De mobbar, hotar, slåss och saboterar undervisningen. Andra elever i gruppen blir lidande.

Jag vet ingen som så intensivt och engagerat tagit tag i skolproblemen som Jan Björklund. I Folkpartiet finns en fast beslutsamhet att alla barn ska vara trygga i skolan. Och det är inte fel att mer aktivt engagera varje förälder. Jag är övertygad om att skola och föräldrar är ett skarpt utvecklingsområde. Föräldrar i skolan är en utmaning för kreativa skolledningar. Vi har många modeller i Tyresö. Kanske läge för ännu en!

Jag menar att skolan rent historiskt har lagt mycket krut på föreningar och råd, men just ingenting på att förbereda, genomföra och efterarbeta föräldrars lektionsbesök. Dags att tänka om!

9 aug. 2010

Föräldraansvar

Barn är alltid lojala mot sina föräldrar. På samma sätt som barnen försvarar föräldrar också sina barn. Ibland blir försvaret ett hinder. Barnet stör, bråkar, mobbar andra. Klagomålen blir utan effekt. Föräldrar är liksom blinda för barnens fel eller vill inte erkänna dem. Skolan larmar, andra föräldrar klagar, men förändringarna uteblir.

Jan Björklund har ett starkt engagemang för skolan och han är verkligen beredd att göra allt för skapa en trygg skolmiljö för alla barn. I strategin ingå att öka föräldrarnas engagemang. Helt rätt - alldeles för många barn måste klara sig utan stöd från föräldrarna, oavsett social status eller inkomst.

Jag tänker på en mamma som jag såg i en av Lidls butiker. Hon hade en son, som såg ut att var i 5-årsåldern. Sonen for omkring som ett torrt skinn i butiken med napp i munnnen. Mamman sa till lite lamt utan effekt. Hon handlade pizza, men sonen tyckte inte att det var rätt sort. Det blev en lång diskussion i kassan. Helt tydligt var mamman slav under sin 5-åring. Om två år går han i ettan.

Visst kan den mamman tvingas till skolan, men problemet ligger inte där. Dessvärre. Jag skulle verkligen önska att hotfulla och stökiga elever blir mjuka och skötsamma med mamma eller pappa/vårdnadshavare i klassrummet. Så neklet är det nog inte. I stället råkar föräldrarna illa ut. Deras oförmåga blir offentlig. Av det skälet är jag tveksam till tvånget i Jan Björklunds förslag.

Jag respekterar verkligen Jans vilja att komma till rätta med oro och bråk i skolan. Jag respekterar också viljan att utveckla föräldrarollen. Men jag tror verkligen inte på tvång i detta sammanhang - så mycket folkpartist är jag!

4 aug. 2010

Empati kraft i kamp för djurskydd


Djurs lidande upprör många av oss. Jag besökte idag ett djurskyddsseminarium som arrangerats av Birgitta Ohlsson, EU-minister (fp). Vi såg bilder på långtradare med blod rinnande utefter sidorna från djur i transporten. Bilder på grisar som travas på varandra, på så låg takhöjd att djuren slår i. Obefintlig ventilation, trängsel, lidande.

Djurskydd är en Europafråga. Fortfarande blir svenskarna utskrattade för att vi kämpar för frisk luft, goda levnadsbetingelser och god behandling av djur. Men inte överallt, det finns tecken på genombrott. I Ungern har till exempel nyligen en man dömts för att ha misshandlat sin hund. En sådan dom bådar gott. I grund och botten handlar hela frågan om djurskydd om respekt för allt levande. Jag håller med B. Ohlsson som menade att vårt förhållningssätt till djur handlar om empati. Vi kan sätta oss in i lidandet.

Det är ingen tvekan om att djurskydd har högre dignitet nu än för bara några år sedan. Jag är övertygad om att det är resultatet av att producenter och konsumenter har blivit mer medvetna. Avslöjanden om missförhållanden inom djurhållningen har också bäring på klimat och folkhälsa. Djur och natur är en bred fråga.

Ibland kan man höra bittra människor säga: Ja, hästarna får komma ut fem timmar varje dag men inte en person som är gammal och hamnar på ett boende. Självklart ska vi inte tolerera att vi människor far illa. Men det hindrar inte att vi stärker djurskyddet. Det gagnar alla.

1 aug. 2010

Ungdomsmottagningen


På väg till pendeltåget vid Handens station ser jag en oansenlig skylt, Ungdomsmottagning. I Haninge ligger ungdomsmottagningen i anslutning till Fria gymnasiet och en friskola på grundskolenivå. Jag vet inte så mycket om hur det fungerar i Haninge. Däremot har jag anledning att fundera över hur vi har det i Tyresö.

Skyltar säger rätt mycket om hur vi värderar verksamheter. Inga lägger väl ner så mycket omsorg på sina skyltar som nyblivna egna företagare. På samma sätt tycker jag att vi ska lägga ner stor omsorg på skyltar till våra skolor. De är skolans ansikte utåt.

Därför ska vi ha en stolt skylt till ungdomsmottagningen i Tyresö. Dags för förändring!

30 juli 2010

Hbt och Miljöpartiet

Lyssnade igår på en paneldebatt i Kulturhuset. Debatten ingick i Prideveckan. Paneldiskussionen arrangerades av Miljöpartiet och handlade om skolans undervisning och information om hbt-frågor. Från RFSL fanns kritik mot skolan. Jag håller med om att det säkert finns brister i skolans sätt att hantera hbt-frågorna. Att skolan ska informera och undervisa om hbt-frågor i den del som handlar om sex och samlevnad är väl en självklarhet. Det tyckte dock inte en av debattörerna i panelen, Felix. Han menade att sex och samlevnad borde tas bort ur läroplanen. Svårt att förstå en sådan inställning. Alla relationer har väl bärighet på sex och samlevnad.

En åhörare riktade mycket skarp kritik mot Miljöpartiet som inte i riksdagen har engagerat sig i lagstiftningen rörande homo, bisexuella eller transsexuellas rättigheter. Politikern i panelen sa att hon inte satt i riksdagen och att hon inte kände till något om det. "Pinsamt" sa hon.

Folkpartiet är det parti som starkast och tydligast - och längst - engagerat sig i hbt-personers rättigheter. Det handlar egentligen om ett engagemang för alla som lever i utanförskap.

29 juli 2010

Pride, hbt och skolan

Under Prideveckan kom en liberal agenda för hbt-rättigheter från Folkpartiets båda ministrar Nyambko Sabuni och Birgitta Ohlsson. Agendan vill i framtiden öka egenmakten för unga hbt-personer. Alla har rätt till bra bemötande i skolan och saklig sex-och samlevnadsundervisning. Redan under förra årets Pridevecka sa vårt kommunalråd Anna SteeleKarlström i en paneldebatt att skolan måste ha bättre kompetens i hbt-frågor. Det här är framtidsfrågor och det tar säkert lång tid innan tiden är mogen för mer direkta insatser. Tyvärr måste jag säga, för vi har inte råd att låta tiden gå.

I den allmänna debatten hörs ingenting om hur sex-och samlevnadsundervisningen fungerar i skolan. Därför blev åtminstone jag skakad av Socialstyrelsens rapport tidigare under våren. Den visade att Tyresö ligger högst i länet vad gäller tonårsaborter. Det som också oroar mig är de öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting redovisade i år. Där uppger ett stort antal elever att de inte mår bra i skolan. Siffrorna var röda.

Vi ska inte ha några mörkertal som rör unga i Tyresö, inte heller en enda röd siffra. Vi har förbättrat resultaten i skolan. Nu måste hela området sex - och samlevnad och elevernas psykiska hälsa lyftas på samma sätt.

22 juli 2010

Mor -och farföräldrar vid Trosa havsbad


Mormor, farmor, morfar, farfar! Hur många ungar som ropar på stranden i Trosa havsbad vet jag inte, men det känns som många. Det känns (jag har inga vetenskapliga bevis!) som om generationerna ändå träffas och minglar! För det är väl inte så att föräldrarna lämpar av sina barn?

Vi har ett starkt segregerat samhälle, där äldre marginaliseras. Alla positiva inslag som bryter segregeringen är viktiga, även om det bara är några timmar på en solvarm strand.

Jag gillar den farfar/morfar som drack kaffe och saft och bulle på en svartvit handduk som det stod Kommunal på. Barnbarnet var helt tillfreds. Han förenade liksom nytta med nöje!

Det är de små stunderna som räknas.

10 juli 2010

Rättning i de politiska leden

Politiken har sina egna uppförandekoder. Men nog är det viktigt att lyssna på vad alla partier säger (och gör). Därför är det förvånande när moderaterna inte tillåter sina tjänstemän och politiker att lyssna på oppositionens tal i Almedalen.

Det finns ett virrvarr av missförstånd och rätt mycket okunnighet (tror jag) i politiken. Ändå har vi trots allt ett slags politikens vett och etikett, som bland annat styr relationen mellan politiker och tjänstemän. Inom varje parti finns etiska regler som också styr upp vad politiker får och inte får göra. De behövs.

Politiker måste veta var andra står i olika frågor. Därför är det viktigt att lyssna på alla. Förbud att lyssna på tal från oppositionen är inte värdigt något parti i alliansen.

7 juli 2010

Folkpartiet och de äldre

Jag följer händelserna i Almedalen på avstånd via min dator. Schymans sedelbränning, Littorins avgång, Solveig Ternströms avhopp dominerar nyhetsflödet starkt.

Jan Björklund lyfter äldrevården och skolan förutom kärnkraften och försvaret. Det var synd att han inte tog upp jämställdheten. (V) inbjöd ju till en kommentar. Han kunde ha kostat på sig en fyndig formulering om pengar och jämställdheten! I övrigt vinner Folkpartiet på en vinkling mot socialliberalismen och - dessutom - på att lyfta kulturfrågorna.

Den dan varje politiskt verksam förstår hur man bör förhålla sig till äldre känns långt bort. Språkligt sett talar politiker idag om äldre som om de är barn. De ska få gå ut! De ska tillåtas välja mat!

Ett samhälle som infantiliserar äldre har stora generationsproblem. Vi ska börja med att lösa dem.

4 juli 2010

Rösthemligheten

Vi värnar om rätten att vara privata i vad vi röstar. Det betyder att ingen kan tvinga oss att avslöja vilket parti vi röstar på. Rätten att hålla hemligt vad vi röstar på är ett skydd mot påtryckningar. En demokratisk rättighet helt enkelt.

Rösthemligheten är något annat än utebliven politisk debatt. Mustafa Can har en serie i Svenska Dagbladet som handlar om varför så få svenskar vill tala om vad de röstar på. Artikeln är rolig och träffsäker. Jag ser verkligen fram mot nästa del. Däremot blir jag uppskakad av kommentarerna till artikeln.

Vad är så märkligt med rösthemligheten egentligen? Just det vi sett i diktaturer runt om i världen och som Can också skriver om, är skäl nog.

Den politiska debatten i Sverige börjar bli mer öppen och det är positivt. Några säger öppet vad de röstar på, andra värnar om sin integritet. Det finns alla skäl i världen att slå vakt om den enskildes rätt till integritet.

3 juli 2010

Idrott och kvinnomisshandel

Strukturer inom lagidrotten är överförbara till andra områden i samhället. Men fallgroparna finns, särkskilt om överföringen är okritisk. Jag har aldrig tänkt på lagidrotten som antifeministisk. I dagens DN skriver Lena Andersson på ledarsidan om krigsidrott och kön. Jag måste erkänna att jag blev rätt skakad inte av hennes artikel utan av att jag inte själv sett de underliggande mörka strukturna i just lagidrotten.

Problemet med laganda är underkastelsen under ledaren. Den som inte underkastar sig platsar inte i laget. Underkastelse är en mörk tråd i kvinnohistorien. Hur trådarna sen kan dras till idrotten är oklart.

Jag tycker fortfarande att vi kan hämta inspiration ur lagidrotten. Jag köper inte utan vidare Lena Anderssons idé att fotboll är krigsidrott. Däremot skriver jag under på uppfattningen om idrottens sociala dimension. Förr spelade överklassen tennis och underklassen fotboll. Så ser inte den sociala dimensionen ut idag. Det gamla klassamhället finns inte mer. Nu spänner fotbollen över alla inkomstgränser.

Det finns mörka sidor i laganda, men fotboll är inte krigsidrott och inte heller kvinnofientlig i sig. Kvinnosynen hos vissa typer av män är betingad av samhällssynen i stort, en helt ovetenskaplig åsikt, men värd att spinna vidare på.

2 juli 2010

Polischefen och vi andra

Tidigt lärde jag mig av erfarenheten att misstro storsnackare. Elever som sitter längst fram och pratar på är inte de äkta MVG:na. De äkta MVG:na finns ofta bland de lite tysta längre bak i rummet. Polischefen som pratade om jämställdhet var sexmissbrukare och våldsam. Hade någon ifrågasatt hans pratbubblor hade han avslöjats mycket tidigare. Men det är som om vi duperas av själva ordflödet.

Engelska PEN-klubbens ordförande, Carole Seymore-Jones, har skrivit en avslöjande biografi om författarparet Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir. Sartre fick Nobelpriset för sitt filosofiska författarskap och för sina pjäser och framför allt för det självbiografiska verket Orden. I själva verket var han sexmissbrukare (Seymore-Jones omdöme) och drogberoende, otydlig i förhållande till nazismen och senare utnyttjad av ryssarna. Simone de Beauvoir hade en lång rad sexuella förbindelser, både med män och kvinnor, men var förvånansvärt bunden till Sartre.

Hennes betydelse för feminismen är mycket stor.

De skrev mer om en drömd verklighet än om en faktisk verklighet. Samtida läsare och kvinnor över hela världen som inspirerades av Beauvoirs kvinnosyn, gjorde feminismen till faktisk verklighet.

Det gäller att se upp med storsnackarna, att alltid vara kritisk (men inte alltid skeptisk!).

30 juni 2010

Unga och demokratin

Bland ungdomar har idag det rödgröna blocket ett stort övertag. Skillnaden mellan alliansen och oppositionen är 25 procent till oppositionens favör bland unga väljare. Starkast inflytande har Miljöpartiet.

Det verkar som om politiken inte riktigt klarar att hantera hela befolkningen. Den består faktiskt av barn, unga, unga vuxna, medelålders och äldre. Vårt samhälle är så segregerat att vi inte längre kan prata med med fler än en kategori i taget.

På Face-book finns gruppen Riksdagsvalet 2010. Flest röster där har Sverigedemokraterna, följda av Miljöpartiet. Det är säkert en följd av att medelålders och äldre inte i samma utsträckning som unga finns på Face-book. Alla dessa slutna världar och åldersklyftor som vi har i vårt land är ett hot mot demokratin.

Därför är det så otroligt viktigt att rasera murar, att bejaka mångfalden, att se helheter.

23 juni 2010

Lagerbäck

Jag har alltid tittat på idrotten för att hitta bra sätt att undervisa och leda. Under alla år har jag knyckt bra idéer och klassiska knep från alla typer av idrottsledare, lite här och lite där. Grundläggande är alltid lagandan. Om en ledare inte lyckas få ihop laget och skapa laganda är det kört. Uppenbarligen är det som hänt Lars Lagerbäck med Nigerias lag.

En djupare analys av vad om gick snett skulle vara intressant. Uppenbarligen har spelarna inte gjort sitt bästa. Tvärtom, de har gjort missar som inte borde vara där. Skulle vara intressant att höra vad Tyresös mesta idrottsbloggare tror är skälet. Den korta tiden, fem månader, är inget hinder för en karismatisk ledare. Språket är internationellt, inom fotbollen går det att göra sig förstådd på mer än ett sätt. Ville inte spelarna, saknade de motivation?

Möjligen har Lagerbäck tappat sin karisma och lyskraft. I så fall är det förstås en personlig tragedi för honom. Ytterligare en av de många som håller på alltför länge med samma sysselsättning. Variation som är så viktigt!

20 juni 2010

Är äldre pinsamma?

Då och då dyker det upp insändare och artiklar som handlar om all den nytta 65+ kan göra efter avslutat yrkesliv. Artiklarna handlar om äldres erfarenheter. De handlar också om lönsamhet. Med lite kämpaglöd kan en sådan debatt möjligen förändra synen på äldre.

Ibland beskrivs äldre som problem. De är för gamla, de ska lämna plats för yngre, de ska bo och hålla sig för sig själva. De är olönsamma och orsakar samhället stora kostnader. Attityder som dessa är rent diskriminerande.

När välviljan tar över ska äldre "få" välja eller "tillåtas" att... Pinsamt, men som sagt välvilligt.

Jag vill ha ett samhälle där vi har blandat boende, där vi diskuterar olika typer av hemtjänst utifrån ett ideologiskt eller samhällsekonomiskt perspektiv, där vi ger fullständigt den i ålder. Utopiskt? Ja, men livet efter 65+ blir mer uthärdligt för dem som nu är 35 om vi som är 65+ lyckas bryta åldersdiskrimineringen.

19 juni 2010

Oskyddat sex

Av alla länets kommuner så ligger Tyresö högst när det gäller aborter bland tjejer upp till 19 år. Vår lokaltidning har en helsida om detta dystra faktum. Och det är verkligen illa när abort ersätter preventivmedel. Aborter utförs till och med 9:e graviditetsveckan. Då är fostret i början på sin tredje månad.

Jag hade uppskattat om tidningen ställt fler frågor med anledning av den dystra statistiken. Hur tänker till exempel flickor i 16 - 17-årsåldern som upptäcker att de är gravida? Många kvinnor längtar starkt efter barn, men tvingas i den här situationen av sociala skäl göra abort. Andra tar det inte så allvarligt.

Procentuellt ligger Värmdö högre än Tyresö när det gäller aborter bland flickor upp till 19 år. Mitti har inte tittat på hur många aborter som totalt utförs i kommunen eller brytt sig om att jämföra hur stor andel som är tonårsaborter. Botkyrka och Haninge har totalt många aborter, men av dem är andelen tonårsaborter låg.

Vi måste göra något för att bromsa den här sorgliga utvecklingen. Ett sätt kan vara kampanjer från både kommunen och förenngslivet. En aktör som jag gärna skulle se engagera sig är tjejidrotten, både fotboll, ridning och gymnastik.

16 juni 2010

Barn på institution

Ibland reagerar man sent. För en vecka sen skrev Erik Ullenhag en artikel i Aftonbladet och krävde att barnkonventionen görs till svensk lag.
Av de nordiska länderna har Norge redan infogat Barnkonventionen i sin nationella lagstiftning.

Staten har behandlingshem för ungdomar med svåra sociala problem. De drivs av Statens Institutionsstyrelse, SiS. När personal inte vet hur de ska handskas med ungdomarna låser de in och isolerar de unga. Det förekommer kränkningar.

Det är otroligt allvarligt. Om Barnkonventionen var lag i Sverige skulle dessa ungdomar behandlas var och en utifrån sin status. Respekten för individen skulle öka. Även andra ungdomar skulle få en bättre chans. Jag tänker på de ensamkommande flyktingbarn som avvisas till länder där de hamnar i kriminalitet och utsätts för övergrepp.

Det här är ett riktigt bra förslag.

9 juni 2010

Musikklasserna i Tyresö


Idag är det skolavslutning i alla Tyresös skolor. En nedsliten skola stängs för renovering och nybyggnad. Den ligger mitt i centrum, omgiven av av flerbostadsområden. I området bor många invandrarfamiljer. Om två år har de Tyresös finaste skola. Den har egen kock och nytt namn. Nytt namn föreslås och namntävlingen pågår för fullt. Under mer än ett år har barn -och utbildningsnämnden utrett skolans organisation, ekonomi och pedagogiska verksamhet.

Jag sitter som ledamot i nämnden och känner mig väldigt trygg i att vi har fått en ordentlig genomlysning av skolans verksamhet. Jag känner mig också väldigt trygg i att vi beslöt att all verksamhet på skolan skulle ingå i genomlysningen. Tidigare har alltid musikklasserna undantagits granskning.

Därför är det så sorgligt med all desinformation om musikklasserna. Särskilt gäller desinformationen vem som styr och leder skolan. Profilen musikklasser är kommunens verksamhet. Styrelsen har ansvar för att varje barn får den undervisning skollagen ger dem rätt till. Skolans ledning har ansvar för att eleverna får tid för undervisning i alla skolans ämnen. Att eleverna orkar, att tid utanför skolan schemaläggs på rätt sätt. Att skolan har ordning och reda i sin ekonomi.

Debatten om musikklasserna i Tyresö är riktigt otäck, osaklig och osann. Jag känner att jag som fritidspolitiker i barn- och utbildningsnämnden har tagit rätt ansvar. Jag tror att jag är representativ för ledamöterna i nämnden. Själva kampanjen visar att det var rätt att inkludera all verksamhet, även musikklasserna, i genomlysningen av skolans verksamhet.

7 juni 2010

Vuxenmobbning

Till det ruskigaste som finns på våra arbetsplatser är vuxenmobbning. Människor som själva har dålig självkänsla i kombination med ett omätligt begär att framhäva sig själva kan i värsta fall skapa sådan rädsla på en arbetsplats att ingen vågar gå emot. Ingen stöder eller hjälper de utsatta, fast de uppenbarligen mår så dåligt att de inte längre fungerar i sina arbetsroller.

Det finns en del litteratur i frågan. Ingela Thylefors Syndabockar ingick i min skolledarutbildning. Maciej Zaremba har idag den tredje artikeln i en serie i Dagens Nyheter där han skriver om vuxenmobbningen.

Zarembas artiklar om vuxenmobbningen är ovanliga, därför att han själv är så indignerad att känslorna nästan tar överhanden. Men läs artiklarna - de är viktiga. Lika viktigt är kunskap om de mekanismer som ligger bakom mobbningsbeteendet.

Mitt råd är att inte lämna en person som mobbas ensam, men agera varligt med kunskap och insikt och tillsammans med andra. Den som agerar råkar ibland själv illa ut.

1 juni 2010

Ship of Gaza - humanitär provokation

Ser framför mig alla bilder på barn som lever i rädsla för krig. Har fått inbjudan att gå med i Face-bookgruppen Ship of Gaza. Har i media läst om fartygens last av förnödenheter, bland annat till skolbarn i Gaza, men också med byggnadsmaterial till den ockuperade Gazaremsan. Borde ha demonstrerat inne i stan om jag vetat att fartygen bordats av militär och att människor förlorat livet. Istället satt jag på möte utan att ha följt de senaste nyheterna.

All expertis på folkrätt är eniga om att Israel brutit mot folkrätten. Den vrede som människor känner och visar över bordningen och dödandet på fartyget Marmara på internationellt vatten är en sund reaktion på militärt övergrepp. Tyvärr bidrar inte vreden och demonstrationer till att lösa Israel-Palestinakonflikten. Värst av allt är emellertid handlingsförlamning. Vi är också så rädda för att kritisera Israel på grund av att vi är rädda för att själva kallas nazister. Därför är Carl Bildts fördömande ett sundhetstecken, rikstidningarnas ledare tar avstånd och överlag är ställningstagandena modiga.

Vi påverkas också av vilka svenskar som deltar i aktionen. Jag kan inte se dem som terrorister. Författare, läkare, professorer, debattörer, medlem i broderskapsrörselsen är idealister med hög integritet. Deras medverkan påverkar mig i mitt ställningstagande.

30 maj 2010

Moderata barngrupper utan styrsel


Valår och massor av utspel. Vissa är sämre än andra. Dit hör absolut moderaternas idé att ta bort maxtaket för förskolans barngrupper.

Moderaterna markerar att kvalitet inte är en siffra eller ett antal. Jag håller med om det. Kvalitet i förskolan är att barnen är trygga, att någon vuxen ser om 3-åringen är ledsen eller om 4-åringen rycker ifrån 2-åringen leksaken. Att den unge som längtar efter mamma eller pappa får en kram. Att barnen utvecklas. I Tyresös förskolor pågår kunskapsprojekt som är väldigt intressanta. På tidigt stadium lär sig barnen praktisk naturvetenskap och teknik. De gör experiment med ytspänning på vattnet, är ute i naturen och undersöker minsta barr med förstoringsglas.

Men moderaterna har absolut fel i att gruppstorleken är utan betydelse. I kväll ser jag också att de backar. Taktiskt helt rätt, men argumenten kommer igen i alla debatter.

På tisdag har vi i barn-och utbildningsnämnden en halvdagskonferens, när vi diskuterar mål för förskola och skola. Målet är inte ett antal - självklart inte. Målet är barnens utveckling och kvalitativa tid i förskolan. Fyra eller fem barn per vuxen är en förutsättning för att förskolorna ska nå målen.

Klokt att förslaget om slopat maxtak drogs tillbaka!

25 maj 2010

Egna döttrar ökar kvoten kvinnor

Kvinnor har för lite makt i företagens styrelser. Mest desperata och rädda för att vara antifeministiska är män som rekryterar de egna döttrarna till lediga poster. Om döttrarna är unga och oerfarna och lojala mot familjen är pappa ohotad. I alla fall så länge som tjejerna stannar på sin plats.

För egen del tycker jag inte att det är så märkligt med familjetraditioner. De här döttrarna får faktiskt en bra chans att bli proffs från grunden. Förhoppningsvis lär de sig att man måste ha både kunskap och erfarenhet för att bli bra på det man gör.

I andra sammanhang är familjetraditioner ytterst vanliga. Jag tänker framför allt på politiken. Alla partier plockar in man, hustru/sambo och barn för att säkra partiets framtid. Med alla upptagna kvällar och helger är det nog ett måste att ha alla i familjen med sig.

Jag tycker att man ska kunna något för att ta på sig ett uppdrag. Och kan man inget får man väl ta den tid det tar för att lära sig. Jag gillar till exempel - utifrån det jag läst - en sån dotter som Cristina Stenbäck. Jag känner henne inte, men gillar hennes professionella framtoning.

Man kan dra många paralleller till andra områden som kräver mycket av utövarna - sporten är ett exempel. Det finns många pappor och mammor med för den delen som coachar sina barn till stora framgångar. Och går det inte bra kan de ju alltid hoppa av och gå sin egen väg!

23 maj 2010

Ta strid mot vuxenmobbning!

När prins Bertils far, kung Gustav VI Adolf, besökte honom fick hans sambo Lilian inte vara hemma och hennes porträtt togs ner från väggen! Bertil och Lilian träffades när hon var 27 år och han i 30-årsåldern. Konstitutionella skäl var officiellt skälet till att de inte kunde gifta sig förrän de båda var över 60 år. Svenska Dagbladet har en artikel om deras liv.

Ruskigast i artikeln är hur prinsens sambo behandlades. Hon ignorerades, behandlades som luft och blev under närmare 40 år utfryst.

Jag såg en gång en person på min arbetsplats frysas ut av rektorn (för det var på en skola). Vi gjorde inte mycket för att sätta rektorn på plats tyvärr. Sen dess har det runnit mycket vatten under stadens broar och nu har alla skolor likabehandlingsplaner. Och jag tror också att föreningar och organisationer har planer mot mobbning. Ändå är utfrysning och ignorans frekvent.

När jag läste om prinsen och Lilian kom jag att tänka på hur ofta jag ser rätt aktningsvärda personer behandla andra som luft! Men jag kom också att tänka på flera tillfällen när jag sett andra våga ta parti för utsatta människor.

Berättelserna om insatser mot utfrysning måste bli fler! Och höras oftare!

17 maj 2010

Hur gamla är äldre?

Ålder är en stor fråga i svensk politik. Den stora åldersgruppen är 18-64 år. Den är helt ok. Sen finns det barn. De kräver sitt. Sen finns det pensionärer, åldrarna 65 och uppåt. De ska vara "retired", helst inte ta politiska uppdrag eller synas. Däremot kan de gärna få göra lite ströjobb bakom kulisserna.

Faktum är att vi idag inte skrattar åt skämt som rör människor med olika funktionshinder - det har funnits tider när lyteskomik var gångbart. Med diskrimineringslagstiftningen har sådana skämt utrotats. Det har tagit tid att komma så långt. Men idag är det fortfarande helt ok att skämta om äldre, om deras rollatorer, deras fritidsintressen och deras sökande efter kunskap. Sådan humor går alltid hem. Jag tycker det är beklämmande. Visst ska man tåla att skrattas åt - men frågan är var gränsen går.

För mig går gränsen när äldre förnedras. I TV äter alltid pensionärer bullar och smörkringlor, visas bakifrån stapplande med en rollator eller i grupp på promenad med stavar. "Dom" och vi!

En bild har etsat sig fast hos mig. Filosofen och matematikern Bertrand Russell sitter på ett foto tillsammans med en grupp människor i alla åldrar. Han är inte längre ung, men han har ett stort och starkt engagemang i sin tids viktigaste samhällsfråga, fred i världen. Av bilden att döma är han inte bara accepterad utan också i hög grad en av alla dem som verkar för samma viktiga politiska mål.

Det är målen som ska attrahera. Viktiga mål spränger alla gränser - även åldersgränserna.

15 maj 2010

Vuxenskolan - en föråldrad idé?

Bildning är verkligen inte gammaldags! Man lär sig hela livet är det sannaste som sagts... Ja, jag överdriver! Men aldrig är stelbentheten så stor som i alla de uppfattningar som finns om dem som studerar i vuxen ålder!

Tanken att vuxna går i skolan är obekväm. Utbildning i ett bildningsförbund har något högre status än vuxenskola. Meritvärdet är noll sett ur ett mer marknadsmässigt perspektiv. För den enskilda individen däremot är utfallet högt, mycket högt.

Bildningsförbunden är inte vilken förening som helst i det kommunala föreningslivet. Tyvärr är det så att hantverks-och intressedelen tar över och sätter bilden av studieförbunden. Med sådana prioriteringar går de en osäker framtid till mötes.

Studieförbunden har i Tyresö politiskt förts till "kultur och fritid". Lite olyckligt kan man tycka. Om utbildningsdelen varit prioriterad hade bildningsförbunden förstås naturligt hört till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, det vill säga gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden.

Det är intressant att som jämförelse se hur ABF i länet utvecklats. ABF stärker sina utbildningar och anställer kompetenta och behöriga lärare för att kunna konkurrera med kommunal vuxenutbildning eller privata anordnare av utbildning för vuxna. I Stockholms stad deltar ABF i upphandlingar av utbildning för vuxna.

Bildning är faktiskt tidsenligt! När stödet till studieförbunden debatteras måste bildningens alla dimensioner lyftas!

10 maj 2010

Lärare för livet - är det nåt att skratta åt?


Igår var jag på Stadsteatern och skrattade åt pjäsen "Lärare för livet". Så otroligt många lärare samlade i salongen. Jag hade faktiskt väldigt roligt, men så grep ruelsen mig. Vad skrattade jag åt - egentligen?

Jo, det här: en gammal språklärare som vägrade föra närvaro, en lärarstuderande som inte fick någon hjälp av kollegan i samma ämne, skolledare som brann för gemensam kaffestund och ingenting annat. Kommunaliseringen, lärare med cancer som dog på sin post, elev med bokstavsdiagnos som skolan vägrade att ta emot. Uppsägning av lärare som inte fungerade.

Pjäsen är en starkt politisk pjäs. Den är ytlig och har många enkla skämt. Det är lätt att skratta.

Men läser man Birgitta Almgrens avhandling om den svenska skolan och DDR så fastnar nog skrattet i halsen. Orsaken till okunniga och osäkra lärarstuderande, dåliga skolledare och brist på styrning ligger decennier tillbaka. Jag läste och gillade starkt "Skola för bildning" som kom i början på 1990-talet. Välskriven, enstusiasmerande, fylld av visioner, bra språk. Lät jag lura mig? Ja, kanske.

Blev Stadsteaterns publik lurad? Ja, kanske!

8 maj 2010

Stasi i Sverige - ruttet eller radikalt?

Regnet öser ner och smattrar mot verandataket. Mitt dåliga samvete - det trasiga förrådstaket multnar mer och mer. Min södra utsikt är just förrådet med hålet i taket! Jag vill ha ett sedumtak, men sanningen att säga så är jag helt väck när det gäller praktiska åtgärder. Nu har jag i alla fall fotograferat taket och ska ta mig till nån brädgård och be om råd. Nästa pilsner är hur jag ska få hit taket. Jag har nämligen inget körkort... Det är bara jag i familjen som tycker att taket är jätteviktigt!

I går, fredag, var jag på den årliga historiedagen på Tyresö slott. Jag är vice ordförande i Gymnasie-och arbetsmarknadsnämnden och var därför inbjuden tillsammans med lärare i historia. Imponerande uppställning från gymnasieskolor i Stockholms stad. Jag hoppas verkligen att vi kan utveckla historiedagen på slottet! Mats Fält hade verkligen träffat mitt i prick vad gäller föreläsare. Birgitta Almgren föreläste om Stasi Sverige - vår skola är influerad av DDR:s skolpolitik.

Jag vill verkligen veta mer. Är faktiskt rätt chockad över Almgrens slutsatser att skolan i Sverige är kopierad på öststatsmodell. Själv läste jag och tog starkt intryck av Bengt Göranssons utredning Skola för bildning. Hur kommunistisk är den? En annan inspirationskälla genom åren har varit dansken Knud Illeris Problemorientrad undervisning (eller något liknande, boken åkte i soporna i senaste utrensningen).Där lärde jag mig grunderna för hur man organiserar och genomför självständigt arbete.

Mot bakgrund av den auktoritära katederskolan på 1950-talet är entusiasmen för ett mer varierat arbetssätt fullt förklarligt. Jag tror inte sista ordet är sagt om den socialistiska skolan. Eller den politiskt styrda för den delen.

1 maj 2010

Arbetarrörelsens långfredag

Första maj är årets längsta och tristaste dag, värre än långfredagen. Varför ska vi ha kvar en så passerad relikt? För all del, det är bra att ha en chans att sova ut efter Valborgsfirandet, men resten?

Förr, när arbetarrörelsen var ung och frisk, kämpade arbetarna mot låga löner, förtryckande arbetsgivare och usla och farliga arbetsmiljöer. Idag ser samhället inte ut så. Visst finns det fortfarande människor med mycket pengar som lever som folk med mycket pengar alltid gjort. Visst finns det människor utan pengar som lever som människor utan pengar alltid gjort, bara överlever. De rika har det gott, de fattiga kämpar för sin överlevnad. Men demonstrationerna handlar inte om de riktigt fattiga.

Om arbetarrörelsen var mer globalt inriktad, mer internationell skulle jag tycka att 1 maj är motiverad. Vi talar ganska lågt om internationell solidaritet. Istället borde vi faktiskt gå ut på gator och torg och solidarisera oss. Men det kan vi göra när som helst.

Avskaffa 1 maj som röd dag!

26 apr. 2010

Fritis - skolans blinda fläck

Lärarutbildare på Södertörns högskola kallar fritidshemmen eller fritis för skolans blinda fläck. På ett sätt håller jag med. I vissa skolor är det väldigt svårt att få lokalerna trevliga och "hemlika". Tanken med fritis var väl just att de skulle fungera som "hem för fritiden".

Politikerna är faktiskt väldigt väl medvetna om fritidshemmens betydelse. När vi i Tyresö bygger om gamla 70-och 80-talsskolor har vi referensgrupper. Lärare och föräldrar kan faktiskt påverka hur fritis ska se ut.

Jag tycker det är viktigt att ta tag i de problem som finns på fritis. Utbildade fritisledare behövs, men de måste inte vara lärare.

Föreningslivet är en bra förebild. Jag tänker särskilt på de kompetenta fritidsledarna i våra ridskolor. De är duktiga på att bemöta barnen, utbildade i att upptäcka och förhindra alla typer av mobbning. De känner verksamheten. Barnen i ridskolan har valt själva att gå dit.

Vi behöver tänka kreativt för att förbättra fritis - visst är det så. Vi kan leta efter goda exempel. Vuxenvärlden kan säga sitt - men fritis handlar om barnens fria tid. Låt oss börja där!

24 apr. 2010

Tyresövallen och tyresöbarnen

Har precis kommit hem från match mellan Tyresö FF och Kritianstads DFF i damallsvenskan. Samtidigt invigdes den upprustade Tyresövallen. Festligt och folkligt på ena sidan, VIP på den andra förstås. Hur som helst - vi behöver mycket mera fest och Tyresövallen är ett starkt kort i det spelet! Det visade inte minst dagens begivenhet.

Jag var där med en 1,5-åring, en 4-åring och en 7-åring - perfekt för dem! Sjuåringen följde med i spelet, alla gillade folklivet. Jag kan se värdet i att ha en bra arena på hemmaplan. Småskaligheten passar barn och ungdomar bra till "vardags" så att säga. Globen i all ära, men det är det vardagliga umgänget med sporten som sätter spår och stimulerar ungarna att själva spela - spontant och opretentiöst.

Jättekul! Vi kommer att gå på flera matcher!

20 apr. 2010

Antidrogarbete och Team Smart

I lördags träffade jag en ledamot i Nynäshamns barn-och utbildningsnämnd. Han hade hört att Tyresö kommun inte längre anlitar Team Smart i skolorna! Och det är ju sant. Han trodde att vi nu låter barnen fara vind för våg.

Och det är inte sant!

Men hur kan det bli en mindre mediastorm därför att en kommun byter aktör i arbetet mot droger? I kommunen vill vi ha effektiv info om hur farligt det är med alkohol, rökning och andra droger.

I barn -och utbildningsnämnden sitter ledamöter som är småbarnsföräldrar, som har skolbarn och skolbarnbarn. De är alla engagerade i sina barn. Därför är det förtroendeingivande att ansvaret för drogarbetet ligger hos barn-och utbildningsnämnden.

I många andra sammanhang samverkar skola, socialförvaltning, polis, hälsovård, föräldrar. Jag är alldeles övertygad om att skolan väljer att samarbeta brett med antidrogarbetet bland grundskolans alla elever. Det skulle förvåna mig mycket om inte skolledarna utnyttjar en sådan chans.

14 apr. 2010

Bidra inte till betygshets!

Hur duktiga ska eleverna i Tyresö skolor vara? Ja, vi vill att alla ska ha godkända betyg i alla ämnen. Med lite hjälp är det ett rimligt mål för de flesta elever.

Men de höga betygen - hur gör vi med dem? För varje ämne i skolan finns betygskriterier och de är gjorda så att kraven på självständighet, kritisk analys, förmåga att dra slutsatser etc är skarpare än för godkänd. Vissa delar i betygskriterierna går inte att läsa in, utan man måste ha tillräcklig mognad för att förstå. Andra delar går att läsa in, men de höga betygen kräver ändå att eleven täcker upp de flesta av kriterierna.

Du kan slita som ett djur för ett MVG och till sist är du nästan där. Kompisen bredvid tar det lugnt och får sitt MVG ändå. Det är livets orättvisa.

Om det politiska målet är att eleverna ska ha väl godkänd eller mycket väl godkänd måste inte bara skolan utan livet självt ge alla den chansen. Så är det inte!

Därför är det fullt tillräckligt att skolan har målet godkänd för alla elever i grundskolan.

6 apr. 2010

Tyresö FF - ett lag i södra förorterna?

Grattis Tyresö FF till segern mot Djurgården! I Dagens Nyheter sparade Jens Littorin inte på berömmet. Jätteroligt även för en som inte varje vecka ser fotbollsmatcher. I höstas såg jag ändå tyresötjejerna spela på Bollmoravallen (som förresten troligen byter namn snart...). Även då vann de! Gratis supporterbuss denna gång till bortaplan var ett lyckat drag.

Men är vi i Tyresö en "bara" en förort till Stockholm? Vi brukar kalla oss för skärgårdskommun och vi skryter lite med Brevikshalvön och det som ibland lite fint kallas Gamla Tyresö. DN har helt missat vilka vi egentligen är!

Tyresö FF:s nyförvärv är holländskan Kirsten van de Ven: "Hon valde uppstickaren från Stockholms södra förorter för klubbens filosofi och spelstil" skrev DN-reportern.

Det är en väldig nyansskillnad mellan att vara en av Stockholms södra förorter och att vara en skärgårdskommun på Södertörn. När vi nu rustar upp läktarna på Bollmoravallen, får en "arena" och byter namn på platsen är det dags att fundera på hur vi lanserar hela vår kommun. Tyresö är med i Södertörnssamarbetet och har sin anknytning till Södertörn. Det börjar bli dags för lite bussreklam: Tyresö på Södertörn, vandringsleder, bad, djur och natur! Och fotboll!

Hur som helst har Tyresö FF satt Tyresö på kartan. Jätteroligt och grattis igen!

3 apr. 2010

Karlavagnen

I onsdags träffade representanter från alla partier i barn -och utbildningsnämnden föräldrar och ledning för förskolan Karlavagnen. I nästan tre timmar samtalade vi om verksamheten. Samtalet var konstruktivt och framåtsyftande.

Vad händer och hur går det? Förskolan arbetar nu med sin del under de kommande veckorna. I barn -och utbildningsnämnden kommer Karlavagnen upp i april. Under tiden är jag säker på att driften av förskolan och resurstilldelningen är ett hett debattämne inte bara mellan opposition och majoritet utan också inom de båda blocken.

Det stora problemet är till syvende och sist skollagens bestämmelser om rätt till fri etablering av enskilt driven förskola. Kommunen kan inte ingripa på ett tidigt stadium, utan först när missförhållanden uppstår. Det är förfärligt och det räcker tydligen inte med uppföljning hur noggrann den än är. Det verkar inte heller räcka med inspektioner.

I fallet Karlavagnen har politikerna som jag ser det haft tillräckligt god uppföljning. Ändå tror jag att vi tyvärr riskerar att fastna i meningslös pajkastning om vems skulden är att Karlavagnen inte i alla avseenden håller hög kvalitet. Det är emellertid inte kärnfrågan. Den handlar om etableringsrätten.

Jag tror att vi måste ta en dust på nationell nivå så att lagen förändras. Det måste vara möjligt för kommunerna att pröva ansökan om etablering av förskola utifrån de kvalitetskrav som gäller för skolan i övrigt.

27 mars 2010

Skolmat lagad av egen kock


Nu söker Tyresö kockar till sina skolor! Skolmaten ska lagas på plats och eleverna ska kunna välja också ett vegetariskt alternativ. Maten serveras direkt ur ugnen och är varm och nylagad. Eleverna kan välja och politikerna planerar förstås att ha ett stående vegetariskt alternativ.

Idag är många ungdomar vegetarianer. De har valt livsstil. Därför är det så viktigt att skolmaten har ett vegetariskt alternativ för dem som redan har valt. Men ingen ska tvingas att äta vegetariskt. Nu är den maten väldigt god, men ändå. Många elever har en annan livsstil. Den ska vi respektera.

Miljöpartiet i Tyresö vill att alla elever ska tvingas att äta vegetariskt genom att skolan en dag i veckan ålägggs att servera sådan rätt som enda alternativ. I Folkpartiet har vi en annan uppfattning om hur vi får elever att äta rätt och näringsriktigt. Vilken maträtt eleverna väljer ska vara deras eget val.

Jag ser så många exempel på att politiker detaljstyr. Och det är naturligtvis väldigt frestande. Men hur jag äter och vad jag äter är faktiskt min ensak. Och min familjs, även om våra vanor mätt med andras ögon är rakt åt skogen. Att som miljöpartiet kräva att en dag i veckan ska vikas åt enbart vegetariska rätter är inte bara detaljstyrning utan också exempel på en slags centralism, som jag trodde att vi för länge sedan lämnat.

När varje skola om några år har egen kock faller den sista resten av centralism.

Därför är mat med egen kock ett av årets viktigaste beslut!

22 mars 2010

Linda Skugge skäller ut och hånar gymnasietjejerna i Kungsholmens gymnasium. Hon tycker att tjejerna ska bry sig mer om pengar och inkomster själva. Nu betalar rika föräldrar deras oansvariga och lyxiga liv. Själva gör de inte ett vitten. Det är gammalt klasshat i ny tappning. Skugge står för ekonomism och råhet. Om hon verkligen vill göra Kungsholmens elever till starka feminister ska hon nog ta en annan väg än hånets, iskylans och moralismens.

Det är inte direkt mobbning Skugge ägnar sig åt, men snudd på det. Jag sympatiserar med tjejerna på gymnasiet. Jag hoppas att de ger igen med råge! De är säkert tillräckligt mycket feminister för att klara det.

21 mars 2010

Politiska partier i gymnasiet

Av debatten om politiska partier i skolan kan man lätt få intrycket att skolan inte sköter sitt uppdrag. Så är det faktiskt inte - tvärtom. Tyresö gymnasium är öppet för de politiska partierna. Under våren och hösten kan partier som är representerade i kommunfullmäktige vid två tillfällen ställa upp bokbord och diskutera med eleverna. En gång per år har gymnasiet en demokrativecka. Lärarna undervisar om demokrati och diktatur.

Nu menar till exempel LUF:s ordförande att de politiska partierna är de som bäst kan tala om vad partierna står för. Och så kan det ju vara. Därför är det vanligt att lärare bjuder in politiker för att debattera med eleverna. Det är bra. Det är skolans eget initiativ. Det är skolans uppdrag och ansvar.

Den debatt som nu blossat upp om rätten för politiska partier att komma in i skolan har orsakats av att flera skolor säger nej till Sverigedemokraterna fast andra partier bjuds in. Då blir det fel. Alla partier som har representation i de folkvalda församlingarna ska ha bemötas på lika villkor. Självklart ska skolan respektera de regler som gäller. Det är sedan politikens sak att ändra på lagar och regler som är ohemula eller diskriminerande.

Jag hör hemma i liberalismen. Just därför är den här frågan särskilt viktig för mig. Den handlar om det politiska trycket kontra skolans frihet att välja hur eleverna ska nå målen. Som alltid måste man kunna se till helheten: den löpande undervisningen, skolans dagliga demokratiarbete, externa inslag och politikens roll. Om vi tvingar skolan att vara valplattform är liberalismen lite värd.

15 mars 2010

Ungdomar mot rasism

Det finns en organisation som heter Ungdom mot rasism.
I helgen hade de årsmöte i Nyköping och la upp sitt program för att få förstagångsväljare att ta avstånd från rasism. Det är en jätteviktig rörelse. Ungdomar tar själva initiativ i egna organisationer och står upp för ett samhälle för alla. De ca 3000 ungdomarna i UMR är emot diskriminering.

Jag möter ofta olika slag av diskriminering. Diskriminering är när människor i utanförskap buntas ihop. Ibland är det barn, pensionärer och invandrare. Ibland är det pensionärer och arbetslösa. Ofta är det arbetslösa och invandrare. De buntas ihop för att de betraktas som behövande. .

Värst utsatta är invandrarna. För politiskt aktiva inte minst i alliansen står frågor som åtgärder mot bostadssegregation, flyktingmottagning, arbete åt nyanlända, skolgång för flyktingbarn högt på den politiska agendan. Vi kämpar mot rasism på alla fronter. I arbetet mot rasism bland ungdomar är ungdomarna själva den bästa resursen. Men våra antirasistiska aktioner syns för lite.

Därför önskar jag att Ungdom mot rasism etablerar sig i Tyresö. Organisationen arbetar på ett bra sätt. De finns där ungdomar finns, på festivaler, i skolvalen när de blir aktuella och de arbetar aktivt med skolkampanjer. De bjuder in till samtal.

Det är så jag tror att vi ska bekämpa rasismen. Bjuda in!

6 mars 2010

Vad kan en politiker göra?

Den som tar på sig ett politiskt uppdrag ska arbeta för det allmännas bästa. En politiker, fritidspolitiker eller anställd, representerar sitt parti och de värderingar partiet står för.

Utifrån det vi ser, hör och möter i vardagen formulerar vi de politiska målen.

Moderaterna har i dagarna bestämt sig för att föräldrar som mister ett omyndigt barn ska få ersättning ur föräldraförsäkringen under 14 dagar. Beslutet grundar sig på ett enskilt fall. Ett barn, två år gammalt om jag minns rätt, dog i cancer. Mamman gick miste om sin ersättning för att hon inte anmält sig till Arbetsförmedlingen dagen efter att hennes barn dött. Moderaternas beslut, som växt fram ur det enskilda fallet, innebär att var och en som drabbas av ett barns död, får ersättning per automatik. Ur det enskilda formuleras det generella.

De senaste veckorna har jag följt vad som händer ett ensamkommnande flyktingbarn i vår kommun. Stora och viktiga frågor växer fram ur det enskilda ödet. De handlar om lag och rätt, skolans roll, skydd för den enskilde, barns rättigheter.

De som direkt arbetar nära Zakariya är de som skriver och överklagar, de som går vidare i det praktiska. Själv kan jag träffa andra beslutsfattare och arbeta för de ensamkommande flyktingbarnens rättigheter.

Vi måste kunna svara på frågan: Är det rätt att utvisa ensamkommande flyktingbarn?

4 mars 2010

Mer än 1500 gömda barn, Zakariya ett av dem

I morse fick jag veta att Zakariya nu tillhör den stora gruppen gömda barn. Hur hans liv ser ut vet vi inte, bara att de psykiska påfrestningarna är större än någonsin. I vårt land, här och nu, ska alla ha rätt till liv och frihet. Det förvägras de gömda barnen. Ändå är deras alternativ bättre än utvisning till en oviss framtid. Värst drabbade är de ensamkommande flyktingbarnen.

Zakariyas liv som gömd är något helt annat än det hopp om en framtid som tog honom hit. Frågan är om det gömda livet är ett liv.

Jag känner stark sympati för alla som gör stora insatser för de gömda barnen. Jag anser att alla barn, även de gömda, ska ha rätt till skolgång. Jag kan förstå dem som på ideell basis engagerar sig i barnens öde.

Nu har vi vunnit lite tid för att ytterligare bearbeta Migrationsverket. Det finns mer tid att med stöd i barnkonventionen få Zakariyas avslag på ansökan om uppehållstillstånd prövat.

Vår lokaltidning ringde mig och frågade hur jag såg på handlingen att Zakariya håller sig gömd. Mitt svar blir att vi har lagar som vi måste följa.

Vi hade inte släppt Zakariya efter utvisningen. Vi hade följt upp vad som hänt honom. Är det naivt? Frågan är retorisk.

Nu går vi en annan väg. Arbetar på lagändringar, hävdar barnkonventionen, tar vara på kunskaper hos frivilligorganisationerna.

Mörkertalet är av naturliga skäl stort, men i regeringens utredning om rätt till skolgång för gömda barn uppges antalet efterlysta barn under 18 år vid årsskiftet 2006/07 vara mellan 1444 och 1820 barn.

Varje skolpolitiker har en skyldighet att aktivt arbeta för de gömda barnens rättigheter.

27 feb. 2010

Zakaryia utvisas nu

Zakaryia, 16 år, från Somalia utvisas från Tyresö och Sverige enligt uppgifter jag fått i mitten på nästa vecka. Han utvisas till Italien. Migrationsverket anser inte att hans skäl för att stanna i Sverige räcker.

När Migrationsverket har fattat beslut om avvisning och satt dag och datum för avvisning är det väldigt lite vi kan göra. Uppmärksamhet i media, namnlistor och uppvaktningar är insatser på kort sikt, men räcker inte på långa vägar. Zakariyas och alla andra utvisade barns öde är ett humanitärt nederlag för den svenska flyktingpolitiken. Först går barnen i skola i Sverige och lär sig svenska, sedan utvisas de bland annat till länder med riktigt ökänt flyktingmottagande. Dit hör Grekland, Malta och senast också Italien.

Antalet barn och ungdomar som kommer ensamma ökar just nu med 60 nya barn per vecka. De hamnar i flyktingförläggningar, som troligen inte räcker till sett på lite längre sikt.

Nu finns en utredning som föreslår att rätten till skolgång inte gäller för barn och ungdomar som förväntas få besked om uppehållstillstånd inom några månader. För skolans del löser förslaget en del praktiska problem. Nationellt är frågan dock långt ifrån löst.

Jag menar att det är fullt möjligt att låta barnen komma till svensk skola under väntetiden. En förutsättning är att undervisningen organiseras på ett vettigt sätt. Hur undervisningen sker måste skolledare, lärare, chefer och politiker både ur majoriteten och oppositionen gemensamt resonera sig fram till.

Zakaryia har fått så gott mottagande som man bara kan tänka sig i vår kommun. Men hade vi kunnat göra mer?

26 feb. 2010

Är curling ett vinnande koncept?

Vad kan man egentligen lära sig av curling? En hel del.

Alla sporter har något man kan ta till sig: laganda, mod, ge aldrig upp, gå vidare, var en god looser, precision. Det behövs mycket inspiration för att överleva i idrotten, starkt psyke för att stå pall för alla utvärderingar från media och allmänhet. Men i curling finns också andra kvaliteter eller hur man nu ska säga.

Jan Majland skriver i SvD om sporten. Spelarna är iskalla, har inte känslorna utanpå kroppen och "Sporten går ut på att såra motståndaren genom att vara så slug och träffsäker som möjligt". Man skulle behöva en del av dessa egenskaper som politiker!

En politiker som Berlusconi platsar bra i curlingkategorin. Men han är ingen lagspelare. Tänk efter!

Curling är en lagidrott med iskyla. Politik är också "lagidrott" med iskyla och beräkning, vinnare och förlorare. Jag menar att politiken vinner mer på värme och pålitlighet än på iskyla och slughet. Ta exemplet Björn Ferry - trots sin ungdom har han livserfarenhet. Han har också bra distans till sina egna insatser och verkar renhårig och trygg. Han är både en bra vinnare och god förlorare.

Några tankar i OS-tider...

25 feb. 2010

Varför säljer inte Bollmoravallen?

Bollmoravallen är ett melodiskt och vackert namn. Ordets båda delar stöder varann vackert och mjukt. Oll och all! O i Bollmora är mjukt. B och V ligger nära varandra uttalsmässigt. Bollmoravallen glider lätt över läpparna, nästan poetiskt.

Namnberedningens ordförande, Sven A Svennberg, antyder i bilagan till veckans Mitti Tyresö att namnet kan komma att bytas ut. Varför då? Jag misstänker likriktning. Allt ska vara likadant. Vi har Tyresö centrum, Tyresö Strand, Tyresö skola, Tyresö FF. Bollmoravallen ställer till problem - vem hittar dit?

Affärsvärldens hårda vindar blåser bort ett poetiskt och mjukt namn. Tyvärr är det nog som det alltid är här i världen. Där pengar styr har inte mjuka frågor någon större chans. Kalla det kulturpessimism eller vad du vill.

Nu har jag inte sett att det finns förslag att byta ut Bollmoravallen mot något annat, men Svennbergs antydan ger mig onda aningar.

Sätt Bollmoravallen i Tyresö på kartan som Bollmoravallen!

22 feb. 2010

Melodifestivalen

Dick Bengtson skriver i sin blogg att moderaterna inte vill lägga ner musikklasserna. Nej, det vill ingen i alliansen. Vi är eniga om värdet av musikklasserna. Det är bara det att eleverna inte söker sig dit och kostnaderna ökar. Kritikerna säger att vi har råd med kultur. Ja, visst, men vi prövar också hela tiden kostnader mot insatser.

Under de 25 år som musikklasserna har funnits har omvärlden förändrats. Hur har musikutbildningen hängt med? Kanske är det med musikklasserna som Erik Linders kostym i musikfestivalen. Så här skrev Aftonbladets stilexpert: "Stiligt. Perfekt för den där konferensen där du ska hålla föredrag nästa helg. För det är väl det du genrepar för nu? Allt annat vore osannolikt. För du går väl inte upp på en schlagerscen, på fullt allvar, iklädd en blekgrå kostym med blå Brothers-skjorta under? Jag tror inte det jag ser." (AB 20100221)

Min undran är: Är det dags för musikklasserna att byta kostym eller i vart fall kolla om kostymen är den rätta? Tiderna förändras och vi med dem. Jag vet inte. Det är inte min uppgift att tala om för skolan vad den ska göra. Men nog borde frågan om rätt kostym vara aktuell när eleverna sviker. Uppgiften att öka traditionens attraktionskraft i vår trendkänsliga tid är en utmaning i OS-klass.

Ingen i alliansen vill lägga ner musikklasserna.

19 feb. 2010

Medlemsvärvning i skolan

För politiska partier är skolans elever en stor och viktig målgrupp. Enklaste sättet att värva medlemmar till de politiska partierna är att komma till skolan, gå in klasserna och hålla en lektion. I små kommuner där det är nära mellan politiker och tjänstemän kan det vara svårt för skolledningarna att säga nej när politikerna trycker på. Men politiska partier har faktiskt ingen självklar rätt att komma in i skolan.

Däremot är det förstås så att vem som helst – även politiska partier – har sin fulla frihet att erbjuda sin medverkan i undervisningen. Men det måste vara upp till skolan att säga ja eller nej. Det är lärarna som bedömer när besöket passar in, eftersom undervisning är att bearbeta, ge sammanhang och följa upp.

Initiativet till politikernas medverkan är skolans. Lärare, elever och skolledning bestämmer gemensamt när och hur politikerna ska bjudas in. Sen är det självklart så att regelverket ska följas, vilket betyder att alla bjuds in.

18 feb. 2010

Skicka inte Zakariya till Italien!

Eleverna på Kumla skola i Tyresö kämpar för sin kamrat Zakariya. Han är 16 år och har kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Av en slump träffade jag honom i våras på hans första skoldag. En förmiddag i maj i år lyssnade jag på lektioner i svenska för nyanlända invandrarbarn. Zakariya var med och förstod inte så mycket denna första gång. Så en kväll i höstas träffade jag hans lärare och frågade hur det gick. Jo, han hade lärt sig mycket svenska, men fanns inte längre på skolan. Han skulle utvisas.

Senare kom han tillbaka till skolan, bara för att nu utvisas, ensam till Italien - ett av de sämsta av alla länder i Europa när det gäller flyktingmottagande. Zakaryias öde är beseglat. Han har inte stora chanser att klara sig så att han kan leva ett drägligt liv. Här har han det. Vi kan inte stillatigande se på när en 16-åring utvisas till ett grymt och ovisst öde. Låt oss bilda opinion för att Zakariya ska få stanna i Sverige - och Tyresö.

10 feb. 2010

OS i Fårdala skola

Hon går i årskurs ett i Fårdala skola och kommer in en stund nästan varje dag på väg hem. Just idag hade jag köpt en kvällstidning för att läsa om ministern som tog sin stab och fru till New York - i statsplanet. Jag har förståelse för att han tog sin fru med sig. Hon har säkert mer än nog av ensamma kvällar med barnen. Precis som det finns idrottsänkor så finns det politikeränkor. Hon betalar sin resa själv, så slutet gott, allting gott.

Sjuåringen har fått ett uppdrag från skolan. Hon ska bevaka vinter-OS i tidningen. Det är stort det ser jag. Hon stavar sig genom kvällstidningens sportbilaga som bara handlar om OS. Jag säger ingenting om hur sur jag är över alla inställda TV-program, bara sport i tre veckor! Och inte en hästtävling så långt ögat når.

Sjuåringen har lite svårt med stj och hon kämpar med "stjärnorna". Så står det "OS-fest" och lyckan är fullständig. Jag ställer in mig på att det kanske blir rätt kul med "OS-fest". Skickar med sportbilagan hem och hon vill ha en påse. Hon får en silvrig Åhlens-kasse från i julas. Festen kan börja!

2 feb. 2010

Drogtester i skolan blir förtroendekris

I Landskrona gör skolorna frivilliga drogtester på eleverna. Drogtesterna sker efter medgivande av föräldrar och elever, som "frivilligt" låter skolan testa sig.

Torkild Strandberg, som är folkpartistisk ordförande i kommunstyrelsen i Landskrona, menar att drogtester i skolan förebygger missbruk. På vilket sätt? Det är tillgången på droger som orsakar att allt fler ungdomar blir beroende och på så sätt ödelägger sina liv.

Det är mot langarna insatserna ska riktas.

Föräldrar som låter testa sina barn i skolans regi saknar vill jag påstå förtroende för sina barn. På samma sätt visar skolan att lärare och skolledning saknar tillit till eleverna. Sådana relationer riskerar att få motsatt verkan!

Förtroende byggs inte upp genom kontroller och tester, utan genom att föräldrar och lärare vågar lita på barnen och eleverna. Missbruk är svårt att upptäcka, men ständiga kontroller kan få konsekvenser för själva arbetsmiljön i skolan. Alla vaktar på alla och kontrollerna blir allt fler.

Den politiska ledningen i Landskrona vill väl, men ibland blir välviljan missriktad. Sätt inte åt eleverna, utan langarna, knarkkurierna. Då blir samhället tryggare för alla.

27 jan. 2010

Humor i politiken

Är det humorlösa samhället här?

Anders Mildner skriver i en krönika Svenska Dagbladet om följderna av att twittra eller uttala sig om ditten och datten i Face-book. Aningslösa människor förlorar jobben och politiker förlöjligas. På ett sätt kan man ju tycka att särskilt politiker får skylla sig själva om de inte tänker på sin roll. Men man måste kunna skämta. Ett mer humoristiskt sätt att se på saker och ting gör det lättare att förstå också rätt komplicerade sammanhang.

Jag tycker det är rätt underhållande att lyssna på Göran Hägglund (men jag är inte kristdemokrat). Ibland kan Jan Björklund få till en och annan fyndig formulering (jag är folkpartist) också i allvarliga ämnen. Och de har gott omdöme och skiljer mellan humor och hån. Jag har inte hört dem gå över gränsen.

Ingenstans finns så mycket som är roligt som i kommunalpolitiken. Frågorna är i ett större - globalt? - perspektiv små. Men frågorna är viktiga just här och nu. I min kommun vill vi ha fler och bättre skidspår. Hur viktigt är det och får man skämta om saken? För min del tycker jag nog att ett avspänt förhållande till skidspår, ridleder och allt annat hjälper för att få fram bra lösningar.

En bloggare jag följer skämtar jämt. Bloggaren blir ofta raljant. Men jag läser hellre en raljant blogg än en tom på humor.

Sen ska man tåla en del själv - men övning ger färdighet! Håller med Mildner om att en värld som " ständigt förordar det spelade, känslotomma och pr-mässiga allvaret kommer inte bara att bli väldigt tråkig, utan faktiskt också sämre att leva i."

20 jan. 2010

Fordonsprogrammet


Svenskt Näringsliv dök upp i Tyresö gymnasium och överlämnade diplom till Fordonsprogrammets elever och lärare. Anledning: de är bäst i länet (alla får jobb, alla är högskolebehöriga). Svenskt Näringsliv har gått igenom alla gymnasieprogram och följt upp hur många som har jobb fem år efter avslutad examen.

De blev verkligen uppmärksammade, förvaltningschef, nämndens presidium och kommunstyrelsens ordförande - alla var vi där och åt tårta.

Det är verkligen positivt med gymnasiet. Jag hoppas att framgången sprider sig till de andra programmen också. Och varför inte?

12 jan. 2010

Maktens hemligheter

Maktens hemligheter är titeln på en bok av Anders Ehnmark. Den handlar om Machiavelli, han som för cirka 500 år sedan skrev sina råd till en furste. Anders Ehnmarks analys är användbar i all politik. Några rader ur Ehnmarks bok:

"I "Fursten" känner vi genast igen djungeln från diplomatrapporterna.... Politikens allt överskuggande problem är hur erövra och behålla makt. Få kommer så långt som till hur använda makt: till att förverkliga idealen de hade, om de hade några. Delegering är inte mycket förekommande. Makt tages men gives inte. "

Under 1700-talet, där jag alltid känt mig hemma (!) kom maktfördelningsläran. Sen kom liberalismen och delaktigheten, individens rättigheter. Jag blir illa berörd av maktfullkomlighet därför att jag har upplysningen och liberalismen i bagaget.

Kunskap om maktens hemligheter är politikens grundkurs.

11 jan. 2010

Arbete åt nyanlända

I Tyresö är arbetslösheten bland invandrare dubbelt så hög som för övriga invånare. Procentuellt har vi lägre arbetslöshet än riket i övrigt. I det här sammanhanget är det förstås ingen merit. Men vi har målet att som en av tjänstemännen på sin tid sa "utrota" arbetslösheten. Ett hinder för att nå målet är regler som gäller för Arbetsförmedlingen. Ett stort bekymmer är regeringens förslag att Arbetsförmedlingen tar över kommunernas ansvar för invandrades arbetsmarknadsintroduktion.

Förändringen innebär att det är Arbetsförmedlingen som bedömer var i landet det finns förutsättningar för arbete och försörjning. Förändringen innebär också att det är Arbetsförmedlingen som erbjuder insatser för snabbt inträde på arbetsmarknaden.
Konsekvensen kan tyvärr bli att insatserna tar längre tid och att inträdet på arbetsmarknaden förhalas.

I kommunen är alla insatser nära individen. Den som studerar svenska för invandrare erbjuds praktik på en arbetsplats om de inte redan har ett eget arbete. I vår kommun finns företag, restauranger, caféer, butiker, vård, skola och omsorg. Några av dem tar emot praktikanter. Viktigast av allt är kanske ändå den samverkan med andra Södertörns-kommuner, som vi har inom vuxenutbildningen och inom svenska för invandrare. Det är inte så att vi bara söker arbetstillfällen inom den egna kommunen utan ambitionen sträcker sig långt därutöver. Och verktygen finns i samverkan mellan kommunerna. Och i en positiv relation till arbetsförmedlingen just nu.

Stockholm hade i början av 2000-talet Stockholm Matchning, ett EU-projekt som var framgångsrikt, även om antalet anställningar inte var så stort. Idéen har spridit sig och Tyresö har nu tillsammans med bland annat Haninge ett liknande matchningsprojekt.

Jag förstår att regeringen vill driva på kommuner som inte tar tillräckligt stort ansvar för introduktion på arbetsmarknaden för invandrare. men jag håller med Salminen (m), Ekegren (fp) och Appelgren (kd) som i en artikel i DN frågar efter "högre grad av flexibilitet, med möjlighet för de kommuner som klarar av uppgiften att även fortsatt ha ansvar för flyktingmottagandet."

5 jan. 2010

Vilka djur är vilda djur?


Vargen är inte vanlig längre i Sverige, men debatten om dess fortsatta utbredning är häftig.

Vargen har samma historia som vildsvinen.

Vildsvin hotar inte tamdjur, men orsakar stora skador på grödorna. De bökar upp jorden på stora arealer. De är många och har förökat sig av misstag. I början på 1970-talet hade ägaren till Åda gård i Trosa ett hägn med vildsvin. På gården fanns en butik som sålde vildsvinskotletter mm. Det var ett försök att skapa lönsamhet i ett jordbruk, som gav allt mindre avkastning.

Men några svin tog sig ur hägnet och förökade sig. En sugga kan få åtta kultingar och hon föder under hela året. Nu är vildsvinen en plåga i Tullgarnstrakten. Och hägnet är för länge sedan borta - där finns nu en golfbana och avstyckade villatomter.

Så kan det gå. Rent historiskt har det funnits vildsvin i Sverige i tiotusen år. Problemen med dem gjorde att de utrotades efter hand, för att så småningom dyka upp inte för att säkra den biologiska mångfalden utan som delikatess. Jakten på dem orsakar ingen folkstorm.

Idag vankar ett tjugotal bufflar (bison) omkring i de gamla kohagarna i Vagnhärad. De är på samma sätt ett försök att hålla liv i landsbygden. En buffel väger minst 600 -700 kg. Precis som vargen och vildsvinet är de flockdjur. Är de om hundra år en art som vi värnar för den biologiska mångfaldens skull? Vad händer om de kommer ur sitt hägn?

Vi tar parti för den ena arten, men inte för den andra. Vad som styr oss är en fråga som vi borde analysera mer på djupet.

3 jan. 2010

Varför har vi vargar?

Vargjakten upprör miljöpartisterna ända in i själen. Vissa miljöpartister tror att vargjakten är "valfläsk" - skjut vargen och vinn vänner! Svårt att tro´t, men ingenting är förstås omöjligt. Vargen är ett stort problem för både rennäringen och fårfarmare. Möjligt att de röstar borgerligt som tack för frihet från vargplågan. Vargen är ett rovdjur som river tamboskap.

För några år sedan såg jag en film om en man som levde bland vargar i Alaska tror jag det var. Filmen ville visa att rätt bemött är vargen inte farlig. Själv är jag dock inte säker på att jag skulle vara särskilt cool om jag stod öga mot öga med en varg ute i blåbärsskogen - eller ännu värre, mötte den ensam ute med min häst. Jag är säker på att hästen skulle reagera med hela sin flyktinstinkt. Nåja, ännu har jag inte mött vargen varken på ridturer i Bergslagen eller på Södertörn.

Jag anser också att det är viktigt att bevara mångfalden i naturen. Men det vargbestånd vi har är inplanterat efter det att vargen varit utrotad under mer än hundra år. Nu måste de nya stammarna anpassa sig till en helt annan verklighet, civilisation och teknik (läs trafik). Både älgar och råddjur promenerar ogenerat inne i samhället. Snart är också vargen lika ogenerad. Det är mer än en rolig historia!

Nästa blogg handlar om vildsvinen - det var ett lika stort misstag att plantera in dem!